Bomber och granater!
Sannerligen befinner jag mig i en konfliktzon! Somnar till eller vaknar upp varje natt av ljudet av "shelling"... Men oroas icke, det sker pa behorigt avstand...
Hm, rummet jag bor i ar hett, hett och hett igen... Jag kan inte ha fonstren oppna pga sakerhet... De forsta dagarna vaknade jag med huvudvark och kande mig helt dranerad pa energi pga av vatskebrist.. Men jag har funnit losningen pa vatskebristen och brist pa energi - dehydration pulver! Sa nu dricker jag en liter vatten (som forut bara rann genom kroppen) med vatskepulver och jag blir fylld av energi som racker minst ett par timmar...
Livet ar inte sa dramatiskt som du kanske kan tro, da tillvaron har begransas av sakerhets atgarder. Efter kl 18 lamnar vi inte huset om vi inte maste... Vilket innebar att vi far roa oss bast vi kan inomhus, eller innanfor "murarna"... Jag och Lucia gar igenom varandras liv (finns ju massor att prata om dar), spelar inomhus fotboll, lagar mat, kollar film , laser bocker (tva romaner pa en vecka) och druckit massor med Sprite osv... De forsta dagarna var svara, det kandes som en evighet tills det var dags att ga och lagga sig... Nu har dock en atervandande kollega berikat tillvaron och eftersom varken jag eller Lucia kanner honom sen forut sa har vi massor att prata om! Tvatta ar bast att gora pa kvallen eftersom det tar lang tid och eftersom vi gor det for hand sa ar kvallens "svalka" valkommen.
Arbetet ar oerhort intressant men samtidigt mycket svart, da situationen haer har forandrats sa och forandras hela tiden. Men en sak ar saker - jag lar mig massor - varje dag! Imorrn ska jag ut pa falt och se vad vi kan jobba med under de nya omstandigheterna.
Pa sondag bar det av tillbaka till huvudstaden da jag ska ta mitt medborgerliga ansvar och rosta! Har NOLL koll pa valrorelsen och hur laget ar i Sverige men det kanns viktigt att lagga min rost.
Ni, mina vanner, ar superdaliga pa att maila mig och det ar jag med! OM ni mailar sa kan jag beratta huruvida jag ar kar eller ej, om jag ar det, huruvida jag tror att det blir langvarigt eller ej samt om det eventuellt ar en bra kille eller ej! Dessutom kan ni fa veta om jag har gatt ner i vikt, vilka kollegor jag gillar och inte gillar, hur organisationen ar att arbeta for samt fa lite mer exakt rapportering om hur situationen ser ut har samt mycket mer!
Kvallen till ara lagade jag knappt atbar middag... Nu ska vi strax kolla film - Frida.
Hm, rummet jag bor i ar hett, hett och hett igen... Jag kan inte ha fonstren oppna pga sakerhet... De forsta dagarna vaknade jag med huvudvark och kande mig helt dranerad pa energi pga av vatskebrist.. Men jag har funnit losningen pa vatskebristen och brist pa energi - dehydration pulver! Sa nu dricker jag en liter vatten (som forut bara rann genom kroppen) med vatskepulver och jag blir fylld av energi som racker minst ett par timmar...
Livet ar inte sa dramatiskt som du kanske kan tro, da tillvaron har begransas av sakerhets atgarder. Efter kl 18 lamnar vi inte huset om vi inte maste... Vilket innebar att vi far roa oss bast vi kan inomhus, eller innanfor "murarna"... Jag och Lucia gar igenom varandras liv (finns ju massor att prata om dar), spelar inomhus fotboll, lagar mat, kollar film , laser bocker (tva romaner pa en vecka) och druckit massor med Sprite osv... De forsta dagarna var svara, det kandes som en evighet tills det var dags att ga och lagga sig... Nu har dock en atervandande kollega berikat tillvaron och eftersom varken jag eller Lucia kanner honom sen forut sa har vi massor att prata om! Tvatta ar bast att gora pa kvallen eftersom det tar lang tid och eftersom vi gor det for hand sa ar kvallens "svalka" valkommen.
Arbetet ar oerhort intressant men samtidigt mycket svart, da situationen haer har forandrats sa och forandras hela tiden. Men en sak ar saker - jag lar mig massor - varje dag! Imorrn ska jag ut pa falt och se vad vi kan jobba med under de nya omstandigheterna.
Pa sondag bar det av tillbaka till huvudstaden da jag ska ta mitt medborgerliga ansvar och rosta! Har NOLL koll pa valrorelsen och hur laget ar i Sverige men det kanns viktigt att lagga min rost.
Ni, mina vanner, ar superdaliga pa att maila mig och det ar jag med! OM ni mailar sa kan jag beratta huruvida jag ar kar eller ej, om jag ar det, huruvida jag tror att det blir langvarigt eller ej samt om det eventuellt ar en bra kille eller ej! Dessutom kan ni fa veta om jag har gatt ner i vikt, vilka kollegor jag gillar och inte gillar, hur organisationen ar att arbeta for samt fa lite mer exakt rapportering om hur situationen ser ut har samt mycket mer!
Kvallen till ara lagade jag knappt atbar middag... Nu ska vi strax kolla film - Frida.
Hett och dammigt
Nu ar jag antligen dar jag ska vara! Lamnade staden klockan sex imorse och akte med hog fart mot oster. Vi kom fram hit vid tva tiden ... Vi hade atit klockan atta pa morgonen och bade min kollega och jag var helt slut nar vi kom fram... Har pa kontoret var det mote och fullt med folk, flera som vi traffat tidigare men istallet for att hugga tag i arbetet gick vi till annexet och lade oss i en sang och somnade... Sen har jag packat upp lite, jag ska bara bo i rummet tillfalligt tills vi hittar ett eget hus, och sedan akt till byns enda men mycket smakliga restaurang. Eftersom klockan bara ar atta pa kvallen och vi bada ar trotta sa ska vi se en DVD innan vi gar och lagger oss. Jag anar att det ar sa livet kommmer se ut har framover.
Bakom mina solglasögon
Jag har köpt nya glasögon! de är troligen från åttiotalet, har tonade glas och guldramar... Astrids kompis som kom med henne hem från skolan idag tror jag fick en tantchock när han såg mig för han blev mycket blyg (rädd) för mig och antagligen mina enorma tonade glasögon...
Ska jag någonsin komma iväg ut på fält och jobba någon gång???? Resan har blivit uppskjuten fyra gånger sedan förra veckan... Senaste budet var att vi skulle resa idag men så blev inte fallet - jag åker imorgon bittida... Äntligen ska jag få börja jobba på fält.
Vi får se hur pass intressant det kommer bli att föra den här bloggen för jag kan ju inte berätta så mycket om jobbet...
Livet i storstan är dock mycket givande och jag har redan gjort slut på hela lönen... Att hänga med syskonbarnen är toppen och gör att jag faktiskt inte alls lider av av vara strandsatt...
Ska jag någonsin komma iväg ut på fält och jobba någon gång???? Resan har blivit uppskjuten fyra gånger sedan förra veckan... Senaste budet var att vi skulle resa idag men så blev inte fallet - jag åker imorgon bittida... Äntligen ska jag få börja jobba på fält.
Vi får se hur pass intressant det kommer bli att föra den här bloggen för jag kan ju inte berätta så mycket om jobbet...
Livet i storstan är dock mycket givande och jag har redan gjort slut på hela lönen... Att hänga med syskonbarnen är toppen och gör att jag faktiskt inte alls lider av av vara strandsatt...