Sjölejon!

Idag är det suuupervarmt och fuktigt så jag håller på att gå av på mitten! Wow! Och jag fattar inte hur en av våra lokalanställda som är muslim klarar av att jobba hela dagen utan att äta eller dricka!!!!

Dock har jag spenderat lejonparten av dagen i hemmet med organisationens program manager och diskuterat och planerat samt styrt upp saker och ting. vi har även druckit enorma mängder kaffe,  undersökt Cleopatra (Brutta) och konstaterat att on har åtminstone tre ungar i magen samt en förödande dålig andedräkt.( nu på morgonen satt jag och jobbade vid datorn hör vid köksbordet och råkade se att Brutta bajsade tio meter bort och jag höll på att svimma av lukten från hennes diarré... som tur är gräver ju katter ner och över sina tarmstömningar)... Vi har konstaterat att Lola är en bortskämd men otroligt gullig hund samt att lilla kattungen är fortfarande väldigt liten men kämpar verkligen för att överleva. Kattungen har fått ett namn - Rocco men vi kallar honom Roccetino, för han är så liten. Han är svart med vita tassar och vitt bröst. Supergullig. Jo, vi håller på och bygger upp ett mindre zoo här, men vad göra?

Igårmorse gick jag som vanligt på stranden och filosoferade och hade det allmänt toppen... Jag kände en stank komma virvlande när jag rundade ett krön (eller vad säger man när stranden liksom böjjer sig) och såg att det 50 meter bort låg ett enormt kadaver! Jag stannade, mest för stanken, och konstaterade att det var ett svullet men identifierbart dött Sjölejon som låg i strandbrynet! Sjölejon - finns dom här???? Jag berättade det för en av mina lokal anställda (en fd fiskare) och han sade att det antagligen färdats från långt bort ifrån... Hmmm. Det hade det nog, det hade liksom imploderat och var sprucket i två halvor, så att säga...

Jag har nu skrivit rapporten och vi i teamet har nu bestämt att jag och min kolleaga ska stanna i huset! Känns mycket bra. Framtiden ser osäker ut för det är skitsvårt att förutsäga hur konflikten kommer utveckla sig, etniskt eller politiskt.... Men idag har jag diskuterat prioriteringar med program managern och det ser otroligt spännande ut, jag är glad över att få vara med på resan. MEN idag har min favorit lokalanställda sagt upp sig.... Jag började näst intill på att gråta (IGEN) men sade att jag förstod honom för han har fått erbjudande om ett toppenjobb...  Kommer sakna honom oerhört främst för att han är en briljant medarbetare. Suck.

Nu ska jag  återigen få äta min huskompis otroligt hälsosamma men också goda italienska kok konst! Halleluja för det!

Fullt ställ, hjärtesnurp och så vidare

I fredags var det fred för hela slanten... Eller mer en tyst, rörande & känslosam samling människor som höll varsin skylt ståendes på en gata märkt av konflikten nu och då.

Det var nervöst och osäkert in i det sista huruvida föräldrarna skulle våga gå ut på gatan. Det var föräldrar som var försenade, förhindrade att komma men tillslut var det en grupp på omkring 30 som samlades. Jag och mina kollegor stod tysta brevid och såg hur de först bara stod tysta och sen tog mod till sig och började dela ut de flygblad de skrivit och kopierat med korta uppmaningar om ökade mänskliga och demokratiska rättigheter. Bussar som rullade förbi hade händer som sträcktes ut för att ivrigt ta en bunt och dela ut bland passagerarna. en chaufför stannade bussen lite nonchalant framför oss så att vi kunde fota honom på en fördelaktigt sätt. Förvirrade soldater  som kom gående och tog emot flybladen men förstod inte vad det stod och sen var det andra aktörer som misstänksamt betraktade oss och föräldrarna. Trehjulings chaufförerna som alltid står parkerade utanför vårt kontor tog en mycket aktiv roll i förberedande aktiviteter samt att dela ut flygblad.  Det var en märklig upplevelse som var förvånandsvärt lugn men otroligt gripande. Jo, jag blev återigen lite gråtmild...

Sen var det fullt ös på kontoret med uppföljningsfall och rapportskrivande. Sen slängde vi (jag & min italienska kollega) oss in i vår hyrda van och drog en timme söderut till grannstaden. Där var det vi som hade fredsbar och serverade för allt var tyget höll! Supertrevligt!  MEN, Jag hamnade  i en beef med personalen från Unicef, som dissade min spellista och ville plugga in en egen iPod. De sa att jag spelade tant/gubbmusik från typ 50-talet! Jag blev skitsned. Men eftersom jag ville försöka vara tillmötesgående så sa jag att visst plugga in er iPod om ni har så himla bra musik. Icke. De spelade jättedålig musik, så jag var tvungen att styra upp det hela och plugga in min iPod igen. Min  kontruktiva respons till detta var att om de så gärna ville spela sin musik, så kunde de fixa en egen barkväll och allt vad det innebär. Sen skålade vi för fred...  Hmmm. Känner mig fortfarande lite sur på deras påhopp!

Har sovit superdåligt inatt pga av att en katt (inte vår) "fastnat" jättehögt uppe i trädet utanför mitt fönster... men det visste jag inte då, utan trodde det var en döende katt någonstans precis utanför...Katten började avgrundsvråla runt 1.30 och fortsatte så fram till 3... Det var då jag fick nog och gick ut och hämtade en ficklampa och upptäckte katten uppe i trädet. Det braiga i att jag hittade den med ficklampan var att den då kunde se hur det skulle klättre ner. Så sen var den tyst. Även Lola.

Imorse när jag vaknade märkte jag att jag inte var ensam i rummet. När jag kollade hade jag den höggravida katten sovandes under min säng och Lola sovandes som en boll brevid sängen - mysigt.

Just idag är jag glad!

Har ägnat de senaste dagarna till att intervjua folk i stan om hur säkerhetsläget ser ut. Himla trevlig sysselsättning! Nu gäller det bara att skriva ihop rapporten. Har redan bestämt mig för att den ska bli kort och konsis...

Imorrn är det internationella fredsdagen och vi ska vara med och stödja en grupp kvinnor att genomföra en tyst protest här utanför kontoret ( de vill ha tillbaka sina barn). Jag har inte varit med i planeringen men vet att kvinnorna är relativt nervösa men taggade.

Jag har idag fått mina nya visitkort där det står att jag är program coordinator! Tjusigt.
Idag sa en av mina lokala kollegor att jag har kommit till min rätt nu när jag är "ledare" i teamet, att jag känns mer cool nu. Det kändes som en så himla fin komplimang, jag blev genuint glad. Har även blivit utnämnd till bästa biförare/parkerare av min kollega - jag kan parkera vår stora Landcruiser i i vårt garage på en minut - vår chaufför tar 15 minuter på sig... Jag pyser av stolthet - vilket är lite töntigt känt av mig kan man ju tycka men så är det iallafall..

Varje morgon går jag längst stranden precis i brynet så att vågorna ibland rullar upp över benen. Kan inte tänka mig en skönare start på dagen. Under en timme får tankarna får fritt spelrum och kroppen får en utmaning. Det hela avrundas med ett dopp ihavet men obligatoriskt ryggflyt, så jag blir gungad varsamt av vågorna... hmmm.

en lek med döden...

Jag är egentligen supertrött men känner att jag måste dela med mig medan det ännu är färskt i minnet,
I helgen var jag i grannstaden och hade ett distriktmöte med de två teamen - jag höll en kort workshop i Do No Harm teorin, gick väl framsådär... Sen blev ag framröstad att representera min organisation och åka till australien i slutet på oktober - kul OCH spännade!

Jag hade tagit med mig Lola för att min kollega Eva skulle ha avskeds middag och detta var sista chansen för henne att träffa min gulliga hund. När vi kom fram till deras hus släppte jag lös Lola så att hon kunde göra sig hemmastadd i deras trädgård... Genast började hon skälla och morra upphetsat så jag gick dit för att kolla vad som stod på (tidigare på dagen hade hon blivit attackerad av en manlig apa). Jag såg två små mörka grejjer som såg ut som ingenting men upptäckte vid närmare gransking att det var två pyttesmå kattungar... Jag meddelade detta till min kollegor och kopplade Lola ( kände på  mig att hon lätt skule kunna leka sönder dem). Efter mycket om och men bestämde sig min italienska kollega för att ta sig ann dessa lite mer än en vecka gamla kattugar så att de skulle överleva...

Ikväll har vi lagat mat och druckit öl och haft det trevligt värre. vår kollega som fokuserar på säkerhet kom hit idag. Lola åt enorma mängder fisk medan hon lärde sig att sitta på kommando. Vi satt och pratade när jag började undra var vovven höll hus.

Jag gick till framsidan av huset och såg henne där, lekandes med något. Stolt ruskade hon runt med ett litet bylte och jag kände rysningen komma längst ryggraden.... Hon lät stolt mig inspektera vad hon lekte med och jag insåg att det var en död pytteliten kattunge...  Alla tre ägnade sig åt i goda tio minuter att försöka fånga Lola med sitt byte...
Sen satt min kollega med den pyttelilla döda kattungen och grät. Då kom grannarna och undrade om vi hade problem...  Jag förklarade läget... De gick och hämtade en skyffel och grävde en grav. Min itaienska kollega grät och när hon lade ner kattungen i graven började jag med att gråta... Jag vet inte riktigt vad mina grannar tyckte om situationen men vi tackade dem och sen gick de...

Min kollega sade att kanske var det så att hon helt enkelt behövde gråta, för vi har haft några riktigt tuffa och onda familjefall den senaste tiden.... Jag har nu gråtit två gånger på två dagar - vilket borde vara rekord för min del. Igår var det därför att en man som förskt göra gott plötsligt fann sig i en ond fälla - och vi kan inte hjälpa... När denne 50 årige man började gråta så kände jag att jag gick sönder på något sätt... och fick gå ut och gråta en skvätt...

Träffade brorsan igårkväll som var på besök ute på fält, det var trevligt. Jag sov i grannstadens bostad men drömde något vanvettigt intensivt, så jag vaknade upp helt slutkörd. Så idag har jag varit lojj.

Nu ligger Lola i min säng och sover sött...

60 cm tsunami

Det har varit tsunamipanik det senaste dygnet... Med fog. Men på nått sätt är det för overligt för att riktigt ta på allvar... Så igår, efter en lång dag i olika möten, i bilen ,så hörde vi på radion att det varit ett skalv utanför Sumatra och att det nu var röd flagg för tsunami... OOhhh. Vi åkte förbi kontoret och hookade upp med ett par journalister som var istan och bestämde oss för att åka hem till oss och ta en öl... eftersom de var journalister så var de ju extremt välinformerade, de plingade in meddelande med jämna mellanrum - fara över - fara INTE över och sen fara över... Vaknade imorse av att jag fick ett meddelande om att det varit ett nytt skalv... ingen tur till beachen... sovmorgon...

Men det har lett till att den planerade turen till Surfers paradice är inställd (efter mycket om och men). Har varit i luven med vår program chef av och till i två dagar... men jag försöker stenhårt vara konstruktiv, vilket funkar ganska bra... Men inte hela tiden.

Idag har jag varit på lysning. Vår chaufför kom överlycklig till vårt hus imorse och berättade att hans lillasyster hade fått igenom en deal och att familjerna kommit överens om giftemål. Så vi åt lyxlunch. Blev fotograferade med det blivande brudparet och det var seriöst värre. Sen åkte vi på ett sportevenemang som arrangerats av en organisation som jobbar med de två etniska grupperna i området. Jag var med i " Hela havet stormar" och eftersom jag numera är lite av ett proffs på denna lek, så vann jag! Jag vann en fotboll som jag sedan ofrivilligt donerade till grabbarna i byn... Hmm. De tog den men kom senare (jag tror de blev tillsagda) och tackade så mycket för att de fick den...

Tidigare idag lyckades vi sy ihop en lycklig och v a c k e r återträff mellan en son och hans familj. De hade inte hört ifrån honom på över ett år, sen han kidnappades. Nu hade en fåraherde (kossor kanske) hittat honom mitt ute i ingestans och kommit till oss med förfrågan att leta upp hans familj. Vilket vi med lite list nu gjort! Så det var sannerligen en härlig morgon.

Jo, angående tsunami så sägs det att det kom en 60 cm hög tsunami igår - jag vet inte hur det kunde mätas för det är ju en medelstor våg i dessa trakter!?!

Det regnade igår och jag glömde att det innebär att Lola inte går ut. Så hon kissade en flod i min säng. Sen, medan jag ursinningt bytte lakan och madrass, så gick hon in i linneskåpet och bajsade. Man kan säga att hon sket i det blå skåpet och jag tror att hon fattade det för hon sov inte i mitt rum utan på stolen i våra utemöbler...

Magen är bättre så jag känner mig inte fullt så urlakad ikväll - skönt!

Söndag i hemmet

Sitter i min soffa och har det ganska bra. Är lite sur på mig själv för jag sov som en stock i morse och missade vår planerade tur ut till beachen... Så nu kom min kollega hem brunbränd, nybadad och fräsch... Hmm. Men jag tror jag tar vovven och drar ut i eftermiddag istället ( vi båda sov tydligen som stockar i morse).  Det går inte att vara på beachen under dagen, då det helt enkelt är för varmt.

Var på ICRCs intenrationella bar i fredags och insåg att jag numera är en "gammal i gården"- person, då alla som jag umgåtts med under året avslutat sina kontrakt och nu har ersatts av nya personer... Så jag kände igen mindre än hälften av folket men hade himla trevligt ändå, både med gamla och nya bekantskaper.

Nästa helg ska vi ner till Surfers Paradice och ha en distrikt retreat med hela konkarongen, alla ska med plus familjemedlemmar. Så en skön skara på 24 personer ska umgås och planera under fyra dagar i världens skönaste surfers hangout! Har ingen som helst lust att planera allt för mycket, då det måste finnas tid för bad, siesta, goda och långa måltider osv...

Det här jag sade att min nya position skulle bli en klackspark var så förhastat! Men trots att det inte är en dans på rosor så tror jag att detta kommer att utveckla mig och göra mig till en mycket bättre och kompetent människa... Det är iallfall så jag tänker nu - för att kunna se det hela som konstruktivt.


Lola är min ständige kompanjon och sover nu vid mina fötter. Hoppas att min far kan komma och hälsa på och ha lite hunduppfostran med mig och Lola, då det är stort behov av det... När vi var på beachen för några dagar sen spenderade vi en kvart med att försöka fånga in henne - hon är inte speciellt lydig. Så nu försöker jag säga KOM och när hon kommer får hon en liten godisbit... kanske funkar...


Ett dött kadaver i mitt hår och hela min kropp!

Jag har ju påpekat det redan för några dagar sen, att vattnet har luktat surt... Och det har likssom stegrats för varje dag. Denna  morgon utbrast jag att SHIT vad det stinker  i badrummet. Min combos sade att det var avloppet, jag sa nej, sen gick vi alla tre till vattenbrunnen, jag hivade ner hinken och konstaterade att det inte var brunnen heller... Så det måste allstå vara vattentanken på taken (vi har en pump som fyller på vattnet från brunnen med jämna emllanrum).

Så att när vi kom till kontoret så fixades det en kille som kunde rensa och göra rent vår tank. Han åkte tillsammans med vår hushålleska (manlig) till vårt hus och var borta i ca en timme. Sen kom  de tillbaka och jag insåg att de hade varit med om en nära döden upplevelse...

En ekorre hade fastat och dött däruppe ivår tank och transformerats till oigenkännlighet samt utvecklad en stank som inte var av denna värld. Så killen som gjorde rent tanken begärde extra arvode för att han lidit så vanvettigt under en timme... av stanken. Så det fick han.

Jag kände att jag ville hem och duscha, då mitt hår och hela min kropp hade en svag doft av kadaver (nu visste jag ju vad det var för doft). Man börjar ju också undra vad för bakterikulturer jag nu har på min kropp och i mig, då jag ju borstar tändera i detta vatten... Hmm. Har ju kollat på Dr House,  så jag får sånna där bakteriekultursbilder framför mig....

Jobbet är krävande och dramatiken och dynamiken med och mellan kollegorna tar jättemycket tid... och kraft. Ska gå och lägga mig tidigt... Imorse klev jag upp halvsju och spenderade över en timme på stranden och ivattnet - härligt!

I form!

Jorå, mår väldigt mycket bättre idag! skönt.

Jag har precis varit ute och cyklat med Lola, det gick väldigt bra men vi fick ganska mycket uppmärksamhet! Cyklade till kontoret och fixade lite, pratade med min lokala kollega och kollade reparationen av kontorstaket... Det byggdes nytt för bara tre månader sen och redan har halva blåst bort...Så det är pinsam hemläxa för byggaren som gjorde det...

Igårkväll kollade jag på X antal avsnitt av Dr House och det var bilder som utspelade sig i höstvinter och kyla. Jag längtade något oerhört efter en sån där krispig höstmorgon i september då man får ta på sig halsduken för första gången.

Här är det ju som vanligt hett och så vidare... tror min brunn har surnat för det luktar superilla om vattnet i duschen... Får gå till grannen och låta honom ta en luktprov, då han vet på råd. Han kan ingen engelska, jag kan inte tamil men känner han lukten kommer han förstå... Alltså han, min granne, är en askön typ. Han är ganska mullig (vilket, om ni läst mitt föregående inlägg, betyder att han är stadd vid kassa) och går iklädd endast sarong när han är hemma. Dock knyter han sarongen ungefär mitt på magen, kanske lite ovanför, så det blir liksom inte helt barbröstat. Men om han har ett ärende över till mitt hus, så går han alltid och tar på sig en skjorta först. Och han har pondus och en sån där skön problemlösnings samt serviceinriktat sätt - helt enkelt en toppengranne! Han har en glad fru som älskar Lola samt en mullig son som har samma  kvalitéer som sin far men som pratar lite engelska också, med betoning på lite. I min vanliga ordning vet jag inte vad de heter... De går under namnet the good neighbours/ de goda grannarna, både av mig, mina kollegor och av min hyresvärd.




Ur form

Min hårddisk funkar - prisa Gud! Jag regjorde den och kabeln från sand och sen snurrade den gång snällt.

Jag åt en god hemlagad middag i torsdags men troligtvis var det kycklingen  som innehöll något olämpligt då min mage sen dess har varit och är fortfarande helt ur lag. Så jag är rejält trött och svag... Ska egentligen jobba med diverse rapporter idag men skjuter nog upp det hela till imorrn då jag har alltför stort behov av att ligga ner idag.

Läser en bok om tre FN fredsarbetare och deras äventyr istället. Den heter "Emergency sex and other desperate measures" men handlar inte så mycket om sex utan mer om fredsmissionsliv i olika konfliktområden som kanske inte är så uppbyggligt i längden.

Katten och hunden är lika lojja som jag, det kan nog bero på det faktum att det är väldigt hett, trots att det är en skön vind. Jag känner att jag nu ska dra mig tillbaka till soffan och läsa min bok och lyssna på min inroots reggaemix med takfläkten på högsta snurr!

Tjock & Arg - tänkt så otrevligt

... jag är ju nu uppkopplad från hemmet så nu är jag verkligen på blogghumör därav flera inlägg.

Vi har en kille som hoppar in som tolk då vi behöver. Jag satte mig idag ner och snackade lite med vår tolk som har ledigt den här veckan men som kom till kontoret och tog en thé på eftermiddagen. Den tillfälliga tolken utbrast då frågande " varför har du lika stor mage som jag?". Jag blev tyst och såg nog frågande ut för han fortsatte " jamen jag med min kula får ju respekt och folk ser att jag är rik (har råd att äta för mycket) men du, på dig ser det ju bara illa ut. Du måste gå ner i vikt och träna bort dina bilringar!". Hm, jaha, ja heee, just det. Jag blev skitförolämpad och sade att jaha, det säger du,det blev pinsamt tyst, för de andra två som satt vid bordet skruvade på sig och tittade bort.... Den tillfällige tolken fortsatte orera över min övervikt och vi andra satt tysta... Jag sa att ja, jag har en mage som putar ut och ja, jag behöver röra mer på mig och sen gíck jag. Och var sur som bara den. VA, vilket sätt!

Sen satt jag och pöste med min mage demonstrativt resten av eftermiddagen.

Tänk vad trevligt!

Jag sitter nu för första gången med min egna dator och SURFAR hemifrån med en helt ok uppkoppling! Shit, va nice!

ProgramCoordinatorsjobbet blir nog inte en klackspark, kände att den lilla kommentaren var lite väl snabb...

Har idag suttit i möten med lokala aktörer som vill att vi ska ta initiativ i flera lokala frågor gällande de olika etniska grupperna här i staden. PRECIS det jag verkligen tror vi måste hugga tag i nu när alla internflyktingar har flyttats tillbaka till sina orginal områden (eller iallfall inte är kvar här) samt så ska vi stödja en organisation som jobbar med återuppbyggnad med att vara närvarande och rapportera MR frågor i ett område som ligger norr om stan.

Det är lugnet före stormen som råder i området och det gäller att satsa gårner på förebyggande åtgärder mellan gruppern då det redan bubblar av spänningar inför valet som kommer upp i november.

Pratade med chefen angående mitt boende vilket resulteraded att jag måste skriva en rapport om säkerhetsläget här... Hm, borde får hugga tag i det snarast. Hyresvärden/ägaren till mitt hus var här och undrade oroligt om vi kommer bo kvar här eller ej. Han blev så lycklig när jag sade att jag skulle skriva en rapport....

Skickade just iväg min combo på cykel med Lola, då båda verkade behöva en urladdning. Ja,man kan väl säga att Lola ska vara lycklig att hon fortfarande bor kvar i det här huset efter gårdagens händelser... Jo, jag kom ju tillbaka igår efter en kort men intensiv tur till huvudstaden och var trött som en gris.Lola däremot var överlycklig över att matte var tillbaka och hade tokryck av och till hela kvällen. Jag letade efter min externa hårddisk (där ALL minmusik och mina foton är sparade) men kunde inte hitta den någonstans... Det hade regnat hela kvällen och jag undrade till min förskräckelse om jag hade glömt eller tappat den utanför huset. Näe det hade jag inte men Lola hade tagit den och spridit påsen, själva disken och kabeln utanför huset, i regnet... så nu är den på torkning och jag ber till Gud att den ska funka, kommer dock inte att testa förräns om några dagar... Oj oj, vad tragiskt om den är pajj.

Hm, sen försökte jag få Lola att gå ut och kissa innan det var dags att sussa men hon verkade inte kissnödig... Hon hoppade upp i min säng och jag gick in och började borsta tänderna och när jag tio sekunder kom ut i rummet igen var heeela sängen blöt.... av kiss. Hon är rumsren men har visat en tendens att trivselpinka när det regnar ute (eftersom hon inte vill få sina tassar blöta) och nu trivselpinkade hon i min säng... Hon liksom ligger och pinkar och rör sig lite framåt under tiden - därav hela sängens blöta tillstånd. Så jag slängde ner henne från sängen och eftersom hon rört sig under sin pinkning var det ju mest utspritt och hade inte gått igenom till madrassen... Men OH vad arg jag var när jag skulle somna.

Vår katt, vars namn är Cleopatra men som min italienska combo kallar Brutta (betyder ful på italienska) äter som en hel häst och blir bara mer och mer rund om magen. Antingen är det graviditet eller mask. Hm, den som väntar får se.


Tillbaka i hetluften

Nu är jag tillbaka och det är så där varmt och svettigt som det aldrig blir i Sverige... Pust. Jag har inhandlat ett paraply som är silverfärgat som jag använder när jag går till kontoret - gör att solen inte blir lika brännande het på mot mitt huvud.

Resan från Sverige gick bra och var väl ganska lång men jag hade brorsans iPod, så jag kunde kolla på hans filmer på vägen... Spenderade en dag med syskonbarnen och for sen österut, hit.

Här är det lugnare än på länge, inga bomber och mobilnätet fungerar igen, så det känns riktigt civiliserat! Huset var kvar och min lilla vovve har växt och blivit en stor tjej. Bara några dagar innan jag kom började hon löpa och det är hela tiden ett gäng hundar utanför grinden som ylar och pinkar och håller på. Lola ylar och gnäller tillbaka och är som en olycklig tonåring som tittar på en med förebrående ögon, precis som att vi är de mest orättvisa människor som finns som inte låter henne springa ut och fortplanta sig med de rufsiga hundarna... Hmm. Hon har rymt en gång sedan jag kom hit men jag jagade ifatt henne, dock har hon lyckats rymma iväg två gånger tidigare och ja, har jag riktigt otur så blir det valpar inom kort... Pust. Inatt hittade jag henne sittande ovanpå vårt vardagsrumsbord, ylandes för full hals...

Vi adopterade ju en katt, Cleopatra, precis innan jag åkte hem och hon är inte längre ett skelett utan ser ut som en helt ok bondkatt nu. MEN det ser ut som om hon väntar små kattungar... Pust. Jag är ju allergisk mot katter så hon får inte vara i mtt rum men gissa var man alltid finner henne om jag inte stänger dörren till mitt rum... I min säng och hon flyttar inte på sig om jag inte med lite våld puttar bort henne...

Jag trodde ju att faran var över när det gäller mitt boende, att jag inte skulle behöva flytta men icke. Fick ett telefonsamtal igår från huvudkontoret i Colombo som sade att de nu hade skickat dokumentet gällande avslut av hyreskontraktet... Jag fattar inte hur det gick till?!!  Det visade sig att det är ett beslut från högsta hönset... Men skam den som ger sig - här ska icke flyttas av fel skäl så nu måste jag upp till kamp!

Jag är ju numera lite av en chef här men det känns ganska lugnt, då jag har så stabila kollegor (minus en då förstås men han är just nu på semester...)

Det är så trevligt att vandra genom stan och alla lyser upp och hälsar glatt! Igår fick jag en liten anteckningsbok med en söt dalmatinervalp på omslaget av min muslimska tolk, otippat men väldigt roligt.

Ni ska jag börja beta av mina över 500 olästa mail...

Back in business!

Tänk vad en sommar kan gå fort, efter två månader i Sverige är jag nu tillbaka på Sri Lanka!

Jag är glad att vara tillbaka och är taggad för att börja jobba MEN kände att det drog starkt i banden till alla ni underbara vänner och familjemedlemmar som jag nu inte får se på ett bra tag...

Tack för en toppen sommar!


Snart!

Jag kanner pa mig att jag inte kommer skriva pa bloggen mer innan jag reser hem till kara gamla Svedala. Helt enkelt for att det som hander gar inte att skriva om har pa bloggen. Och det finns en grans for hur mycket jag kan skriva om Lola innan du som lasare somnar av ointresse.

Jag tror jag skrev samma sak innan jag akte hem till Jul men jag ar saaa trott och jag vet inte om det beror pa att jag vet att jag bara har t r e arbetsdagar kvar eller for att skiten traffade flakten precis just nu och att just jag tog tag i det... Sa att saga. Men det ar val sa det ar ibland.

Har precis bestallt tid hos Cutting Station i "stan" for vaxning av mina ben pa onsdag klockan tio... Funderar starkt pa att utoka skonhetsbehandlingen till att aven inkludera pedikyr...

Ses Snart!


Konspirationsteorier och regn

Jag lever och ar pa forvanadsvart bra humor. Vi hade en tre dagar lang retreat med alla som jobbar for min organisation och det var bade jattekul och jatte jobbigt... I de stunder jag fann mig sjalv staende i en ring och vi kastade/skickade en garnnystan till varndra med en positiv halsning (skapande av ett spindelnat av fiiiiins relationer), sa ville jag fly illa kvickt. Jag car sut och trumpen hela tiden, negativ i overflod men var medveten om detta sa jag sade inte mycket - for da skulle jag inte kunna sluta klaga... ja, men fokuserade pa att vara aktiv i de stinder da jag kande att jag kunde ge konstruktiva ideeer eller forslag.... vilket inte viade sig vara vid manga tillfallen... Det var trevligt att traffa kollegorna fran andra faltkontor och vi alla pratade ihop oss om hur daligt vara managers skoter  sig och det var mycket konspirations snack men ocksa mycket konstruktiva moten som redde ut iallafall nadra av alla problem som vi har med ledningen... hmmm.

Det hela slutade med en festkvall med lyxmat, presenter, diverse musiktavlingar och kareoke... Jora, Lotta tog kommandot ganska tidigt och det hela slutade med att jag vann titeln Dancing Queen med bandelroll, tiara, enorm blombukett och hela baletten! Det basta var att vi var bade nationell och internationell personal tillsammans och vi hade verkligen kul ihop - en mycket positiv erfarehet - i dans kan alla ha kul tillsammans....

Konstigt nog har vi haft regn och mulet i tva dagar och det ar helt underbart! Lola vagrar ga utanfor dorren och kissar hellre inomhus an att fa sina kansliga fotdynor fuktiga... Sa jag vackte upstandelse igar genom att ga ut och ga med Lola i koppel runt grannskapet -  enda sattet att fa hene att ga utanfor dorren och kanske forsta gangen i denna stads historia de ser en kopplad hund, vad vet jag, iallfall sa var Lola tvungen at ge efter och kissade en hel flod UTOMHUS! Eftersom ingen annan hund heller vill fa sina tassar fuktiga, var det fritt ram for oss att spatsera omkring - vanligtvis gar inte detta da det finns tre miljoner stora hundar som "glatt" markerar sina revir....

Annars ar det lugna puckar och en mycket stark nedrakningsprocess - en och en halv vecka kvar tills jag styr kosan hem till Sverige - jihoo!



6e juni 2007

Torsdagen den 28e juni klockan 9.35 ankommer jag till kara gamla Svedala! Oj, vad trevligt!

Igar var vi uppe (vi alla tre forsokte halla angan uppe men det var tufft) till tolv, for att fira in min fodelsedag. Val over tolvslaget at vi vanlijglass med krossad cholkladkex pa - tjusigt varre!

Har varit ute pa falt hela dagen och ar lite mor... Men om en timme ska jag kora runt hela stan och plocka upp samtliga kollegor, bade nationella och internationella och sen ska vi ga pa restaurang och ata tillsammans - trevligt!

Ingen fodelsedags depression hittills...

Vägen mot stan

Vägen mot stan

Händer och fötter!

Jo, jag vet, jag tjatar om det hela tiden - jag svettas så in i bomben! Jag svettas t.o.m. om ovansidan på händerna!!!! Har liksom svettpärlor på fingrarna...

Har precis kommit tillbaka från ett möte som hölls mitt inne i landet, där lugn och ro råder, samt AC rum och pool - och öl! Avslappnande på ett sätt men segt med en massa dokument som skulle gås igenom och förtydligas, så nu känner jag mig väldigt trött. Men eftersom det är månadsrapporttider så blir det inget baluns, ej heller vila i helgen utan intesivt skrivande fram till tisdag..

Senaste veckan har det återigen börjat bombas i faggorna, eller utgående så att jag hör men inte är i riskzonen... Även via flyg... och ja, jag tror inte ett smack på vad som sägs i tidningarna och det är helt enkelt inte så fredlig här som det sägs...

Jag börjar räkna dagarna tills jag ska åka hem! Och det ser ut som om det blir ett direktflyg härifrån till kollo...

Lola

Lola

Ny Musik i mina öron!

Gloria Estefan sjunger på spanska i mina öron och livet känns somrigt! Är för tillfället på förlängd vistelse i grannstaden och jobbar på kontoret där nu i TRE dagar - trevligt! Mest för att det betyder att jag kan träffa folk på kvällarna! Storebrorsan är på väg hitåt och jag pratade just med honom och insåg att vi ju kan stråla samman ikväll och han kan träffa Lola!

Annars är det mycket att göra och mycket att hålla reda på. Måste fixa biljett hem, måste få ledigt, måste skriva månadsrapport, åka på tredagarsmöte, fixa distriktmöte, uppdatera ett projektförslag samt sist men inte mist vacccinera Lola... 

Min hy är fortfarande under all kritik, har nu även akneproblem på överarmarna!!!!! Jag antar att hettan har att göra med detta, då det var över 40 grader varmt förra veckan... Går omkring med ständig svettläpp och har startat den fula ovanan att torka av överläppen mot tröjans överarm (kan det vara ett samband där) men idag har jag en kritvit t-tröja så jag kan inte göra det ety då blir ju ärmen smutsig... Så jag får gå omkring med svettläpp istället...

Eftersom jag nu har hållit mitt försök att komma hit till grannstaden varje helg, så börjar man ju bli riktigt tjenis med folk och det är verkligen trevligt att få lite nya vänner!

Längtar att få komma hem till Sverige och inte svettas kopiöst hela tiden...

Tidigare inlägg Nyare inlägg