Nu är det inte så kul längre!
Jag är som sagt själv hemma och det är strömavbrott. Sedan åtta tiden så skickar de bomber från stan ut mot icke regeringskontrollerade områden. Hela huset skakar till. Ikväll har det även förekommit ett nytt ljud, låter som under jorden spängningar, vet inte riktigt vad det är...
När min kollega hämtade upp mig strax före nio imorse såg han lite konstig ut. Idag var alla utom vi två lediga, eftersom det är helgdag, så han var tvungen att köra och det gör honom nervös, så jag tänkte att det kanske var därför han såg ut som han gjorde. Men så sade han på sitt speciella lugna men samtidigt nervösa sätt att han mött trettio civila män med vapen gåendes på vägen mot stan...
Vi vet att de finns här i krokarna men idag såg vi något nytt. Sedan vi väntat i några minuter för att ge dem tid att försvinna, så började vi köra och fick då se dessa civila men ack så beväpnade män lugn och stolt vandra nerför huvudgatan i fullt dagsljus, medan "lagens förlängda arm" stod och såg på och inte lyfte ett finger...
Hm, inte nog med det, imorrn är det utlyst strejk, vilket säkert kommer leda till mer spänningar... Så, om dagens händelse beror på de stundande fredssamtalen, eller morgondagens strejk eller behov av ökad uppmärksamhet pga de nationella politiska samarbeten som de ej inkluderats i... Ja, jag vet inte, svårt att säga just nu.
Ja, kort sagt vet jag inte om det är klokt att stanna här, då det verkar som en icke erkänt väpnad grupp tagit över i den här stan. Det känns tufft.
Å andra sidan har jag beställt helschyssta (för att vara här) möbler och special designad soffa till vårt nya hus - det vore sååååå trist om inte vi kan stanna kvar här och njuuuuta av vårt finfina nya hem! AAaaah.
Desperat hemmafröken
Träffade på ägaren till stans bästa restaurang häromdagen, alldeles utanför grinden till huset, och han frågade om jag bodde ensam nu... Jo så var det ju... Då frågade han om inte jag var rädd att bo själv... Och jag svarade sanningsenligt att jag inte var det. Men efter det blev jag lite nervös, jag är ju ändå själv, har alla dörrar öppna och alla grannar kan se att jag är e n s a m i huset...
Satt på verandan, som vanligt, dock tyst för mig själv, när min håriga vän Rex kom lufsandes och viftade med svansen. Han lade sig på verandan och genast insåg jag att jag ju inte alls var ensam och dessutom vad mitt sällskap en första klassens vakthund - mot allt och alla... Tjuter han inte som en varg , torterar mindre gulliga vaplar, så skäller han på varje besökare...
Som jag har berättat förut så åker jag hem på min skruttiga mobbe varje dag vid fem, därför att jag måste vara hemma i huset före mörkrets inbrott. Skälet är därför att när solen går ner kommer civilklädda med ack så beväpnade män fram. Jag har träffat på dem alldeles utanför husets grindar. Men de rör sig relativt planerat och strosar inte omkring, så min trädgård är inte intressant. För att sammanfatta hur situationen är kan man säga att efter sju går ingen ut, inte ambulans, inte polis, kanske militär i nödfall, bara de jag pratade om ovan är on the streets...
Såvida det inte är helgdagar som nu när det är massor av Hindu festivaler här, då man går ut ur huse och smäller av raketer och små hemmgjorda smällare. Idag, Inshallah, är antagligen sista dagen av ramadan och kommer även den firas i den muslimska delen av staden. Sen är det Buddisternas lediga dag på tisdag, men eftersom det är sinhaleser som firar det, så lär det inte märkas av här! Det enda som är sinhaleser här är ju soldaterna...
Har dock insett att det bor en liten sinhalese grupp här i trakten. Jag frågade en lokal alställd om inte de kände sig hotade eller om omgivningen tyckte illa om dem - men tydligen har de bott här länge, länge och de talar tamil, så de är sedda som good guys! Tres intressant - måste kolla in dem.
Gjorde rödbetssoppa till lunch, kunde ha blivit superb men jag gjorde ett fatalt misstag. Soppan behövde mer vätska och eftersom vattnet från kranen behöver kokas i typ 15 minuter innan det kan drickas så behövde jag ett annat alternativ... Jag kom på att jag hade en avslagen öl i kyskåpet... Det resulterade i att hela soppan smakade järn... suck. Det var ett konstigt märke på ölen, typ elefantöl, så jag borde ha fattat att det skulle ta smak....
Jo, jag känner mig lite som en Desperat Hemmafröken... Kollade dessutom på TV-serien på DVD hela fredags- samt lördagskvällen....
Radio Ga Ga
Efter stor militär uppvisning i gigantiska fordon, olika roliga hjälmutsmyckningar, vårdslöst hanterande av eventuell bomb (släpa meddelst rep på marken...), oväntad detonering (jag höll på att kasta allt kaffe på mig själv), samt en alldeles för stor och alltför nära folksamling, ja, så visade det sig att det endast rörde sig om en extremt tung och stor radio (ca 90 kg) som en stackars kund lämnat in på lagning... Han kan nog glömma reparation nu - jag såg den efter att de detonerat den...
Ja, kort sagt har jag haft en intressant dag, vilket inte var planerat... Hade tänkt ägna mig åt kontorsarbete idag, liksom sitta och få lite gjort framför datorn... Tänkte att det var möjligt eftersom jag var ensam på kontoret och det visade sig ju vara fel antagande.
Innan detoneringshistorien så satt jag som sagt i godan ro framför datorn och finurlade - då min ögonvrå ser en soldat med kamouflagekläder,skyddsväst och automatvapen i handen komma in på kontoret. Shit, tänkte jag, tänker han typ skjuta mig nu? Men så gick han ut igen, lämnade vapmet till sin kollega, kom tillbaka in igen obeväpnad (inga pickadoller in i vårt kontor princip)log med hela ansiktet och visade sig jobba med civila frågor. Phu. Sen frågade han om jag kunde ge honom två "inga pickadoller på vårt kontor/bil"- klistermärken för han ville sätta upp dem på hans bil...
Nu är jag ensam hemma. Äter super äckliga barbecue chips och dricker kyld egengjort mango juice... Den senare mycket smaklig, borde ha skippat den föregående helt... Men nu är det för sent.
Verkligheten
...Sen att hans jobb ar att aka varlden runt och samla information och sen gora stora rattsliga insatser ar inte mindre imponerande... Hm, han sa att de behover etnologer...hmmm.
Nu skriver jag pa den italienska Mac datorn igen, sa nu blir val texten en enda stor blobba... (har gatt in i efterhand och fixat det)
Som en liten extra krydda upptackte vi att vi var observerade av fyra civilkladda men ack sa bevapnade killar, typ tio meter bort. Men fram med kameran och vips sa var de borta.
Annars gar livet sin gilla gang. I helgen var vi i Batti, grannstaden, och gick pa party, hangde pa beachen med de andra internationella samt at gott pa restaurang. Men som alltid var den lediga sondagen bara lagom for att upptacka att jag behovde minst en vecka ledigt.
Vi har allvarliga besvar med var egen konung i vart team. Han har idag agerat fritt da jag, som han kallar Margaret Thatcher, ej varit pa kontoret och passat pa att gora saker pa precis det satt som teamet bestamt att vi inte ska gora det pa samt baktalat mig. VA, jag haller pa och go bananas pa denne man.
Sa idag bestamde jag mig for att saga upp mig... Men det kommer jag inte gora... an, men vi far se hur det blir framover. Nagot radikalt behover goras men jag vet inte hur vi ska fa ordning pa var Konung men vad jag vet ar att vi andra lider sa forskrackligt under hans egenupprattade valde...
Har ikvall pratat med Lucia och fatt iordning pa mina tankar och tursamt nog ar hon en klok kvinna som kan fa ner mig pa jorden - sa vi ska gora nagot at saken tillsammans och vi ska bygga en strategi! Bra va... Sen ar det ju ett problem att hon aker pa en tvaveckors semester pa torsdag.
Blott en dag en ogonblick i sander...
Mitt liv som film...
Imorgon bitti åker jag tillbaka till öster, med tre nya skrivbord och tre nya stolar samt en ny fax/skrivare/kopiator. Det borde göra resten av teamt glada, att jag kommer med så fina presenter. Sen har jag även köpt specialmedel till våran bil att rengöras inuti med... Samt luktkudde till bilen. Ärligt talat så blir jag upprörd varje gång jag sätter mig i bilen, för det luktar så illa! Det är vinylsäten och de är ett varmt land vi befinner oss i - tre månaders svettrumpa luktar inte så gott. Jorå, jag har naturligtvis varit på den lille chaufförn angående detta men hans lösning var att köpa luftfräshör spray...
Kan man köpa sig trygghet?
Jag känner mig iallafall mycket trygg nu när jag vet att jag har en egen kudde och en bra stekpanna... Jag känner mig gladare för att jag köpt ett mjukt och fräsigt lakansset. Känner mig mycket förberedd efter att jag köpt sex nya pennor, otroligt sköna att skriva med, och två block med lite dyrt papper i, utan linjer och skön yta. Ja, jag känner mig lugn nu när jag köpt ett gigantiskt myggnät, eller det är ramen som är stor, så att jag kommer att kunna sova utan risk att myggnätet nuddar mina fötter, eller ja, någon annan kroppsdel.
Konflikten är nu femton minuter från den stad jag bor i, de två aktörerna drabbade samman på det ställe jag själv var och hälsade på familjer så sent som i tisdags... Jag har varit på semester i nästan en vecka i huvudstaden och jag är helt ouppdaterad på hur situationen är där i öster, då det är två helt skilda världar som inte går att ha koll på utan att vara där.
Nu åker jag tillbaka med ett Japans matknivset. Samt ett mintgrönt diskställ! OCH nytvättade kläder!
Det borjar arta sig...
Ikvall lagar Lucia middag! Har konkat ut mina hogtalare till koket och spelar "Orishas" pa hogsta volym! Jag sitter precis bredvid hogtalarna - liksom kanner musiken.
Har idag fatt en forklaring till min grannes (och en och annan lokalanstallds) kräkliknande beteende om morgnarna! En kollega jag traffade idag och beklagade mig för utbrast igenkännande att - ja! Visst ar det ackligt! Hon menar att detta ar en morgonritual, dar de hostar (jag menar att de hostar sa de kraks) valdsamt pa ett satt som renar deras luftvagar och att det ar en mycket brutal ritual men mycket vanlig... Hmmm.
Imorgon har jag fatt tjusig lift till huvudstaden, sa skont att slippa natttaget. Ska shoppa upp alla mina pengar pa mycket kort tid. Och sova mycket utan att bli stord av krakande grannar eller bombning. Och om jag har tur sa blir det lite galej ocksa. Men eftersom jag ar en mycket trott och sovlangtande person blir det nog mest soffa och DVD... Jaja.
Nu ar middagen fardig. Ja, jag fick en av de finaste komplimanger pa lange for nagra dagar sen! Lucia fragade, medan vi at pasta som jag gjort, om inte jag funderat pa att oppna egen restaurang! Uj uj, vad stolt jag blev.
Galning eller inte?
Mer seriost kan jag saga att det ar allt annat an lugnt har. DOCK ar det otroligt konstigt, har sitter jag pa en kontor och hor inte nagonting under hela dagen, blev varse att nagot hant efter att en organsiation i en annan stad ringde och kollade hur det var med oss... Hmm. Men jag horde och kande skallret nar de borjade bomba for en timme sen.
Jag tror jag fatt en ny beundrare! Haha! Ar utbjuden pa lite galej pa sondag. Far se om jag hakar pa galejet - det ar strand och oldrickande i eftermiddagsbris.
Ska jobba hela helgen. Sen ta langledigt over nasta - i huvudstaden och brollans hus. Jag kommer inte gora en enda turistresa i det har landet - har ingen som helst lust. Det kravs nog att du kommer och halsar pa mig for att jag ska gora det.
Svett och svett igen!
Back on track
Var chauffor ar en mycket kort person, lite rundnatt med klassiska appelkinder och stora ogon. Han ser ut som en liten pojke, ar dock 27 ar... Han kan knappt nagon engelska, sa oftast forsoker vi ha med var tolk nar vi ar ute och reser, annars kan det latt bli fel...Hmmm.
Har kor folk som galningar. Ja, det gor folk i andra lander ocksa, sa det ar inget nytt. MEN Lagg till cyklister och moppedister samt motorcyklister som inte har bromsar, inte tittar fore de svanger ut i vagen och som gasar pa rakt ut i vagen... Sen har vi folk som gar, med stooora grejjer pa huvudet eller pa cykeln (vingligt men anda sa imponerande - de vet hur man bygger/staplar pa hojden), sen har vi ett stort antal trotta kor som struttar omkring i mer eller mindre klungor. SEN har vi allmant oberakneliga mannniskor som vandra langst vagarna utan nagon som helst aning om att det susar forbi fordon i hag fart tre centimeter fran dem...
JA, nu har du bilden framfor dig. Ta da den lilla, lilla appelkindade chaufforen som naturligtvis kor med hogfart och stolt trampar pa gasen for han kor ju en gigantisk amerikans van/bil och samtidigt som han kryssar igenom myllret pa gatan forsoker ratta in en shysst radiokanal - och glommer att han kor en stor bil i hog fart... Hmmm.
Sa var jag tvungen att saga till honom att han nog skulle fokusera pa att kora och overlata till mig att skota radiorattningen... Olyckligtvis forstod han mig inte, och jag sag mig tvungen att vara mer rak och mindre subtil i min kommunikation... Ja, det hela slutade med att jag sade att " You - drive, Me - radio - OK? Han blinkade lite ledset med ogonen och sade forlat... Aaaah, spenderade nagra minuter med att forklara att det var en fraga om var egen sakerhet... Men, han sade bara " Sorry, Im very Sorry"... Fick daligt samvete, sa jag ska ta en the med honom imorgon, tillsammans med var tolk och forklara vad jag menade... Annars tror ju han att jag ar varsta imperalisten...
En tanke som foljt mig ett tag... att visa empati men inte sympati... Var gar gransen?
Jag kommer hem till Jul!
Jag kommer hem over jul och nyar!
Att leva och arbeta har ar sa intensivt och sa langt fran ett normalt liv att jag insag (forra veckan) att jag maste aka hem och traffa er - familj och vanner - for att fa en paus fran den har galna konflikt zonen!
Kommer i mitten av december och aker i borjan av januari - tre skona veckor!
Forra gangen jag var i "surfers paradice" sa sade min massor att min nacke och mina hofter (!) samlar pa sig de spanningar och den stress jag upplever har. Sa forra veckan nar var jag pa utbildning i stresshantering pamindes/insag jag att jag maste ta upp mina yoga ambitioner och forverkliga dem.... Igar morse gjorde jag lite ovningar, strackte pa kroppen och sen forsokte jag na tarna... gick inte sa bra... Imorse skulle jag fortsatta men eftersom jag vaknade upp runt sextiden av att grannen kastade upp (utanfor huset), och det faktum att hans lekamen och halsparti fortsatte fora ljud under det som syntes mig lang tid, sa var jag extremt trott nar alarmet ringde och beslot mig for att en halvtimme extra i sangen var mer givande an lite yoga... Nu sitter jag framfor datorn och kanner hur nacken ar som en fiolstrang... Aj aj.... Denna gang skyller jag pa grannens oroliga mage...
Moppen kranglar! Magen kranglar! kanner mig som David Bowie under hans "vita" period - jag vill bara ata vita saker... pasta, vitt brod och vatten... Jag har fatt en bett i laret som blivit infekterat - shit, efter att ha pratat med min kara mor, sa insag jag att jag tyvarr maste aka till doktorn... huuu. Livet ar fyllt av utmaningar, eller hur...
Svalka i ett stormigt hav!
Vaknade upp i morse och kande det som om jag skulle behova sova 100 ar till. Det syntes aven pa mitt ansikte att jag sovit djupt och var trott - kom till kontoret med ett somnsvullet ansikte... Jag tror att det har forsvunnit nu... Varfor jag tror att jag har sovit djupt under natten ar att det tydligen varit tung vapnad aktivitet i omradet (5 kilometer bort) men jag har inte hort ett ljud... Harom natten vaknade jag av att huset skakade och kollade pa klockan och somnade om (3 ganger)... Hmmm, haller jag pa att vanja mig vid bombningar, eller vad?
Omradet som jag bor ar superplatt - inte en kulle sa langt ogat ser! Darfor tror jag att bombningarna hors sa val - fastan de ar relativt langt bort. Det hela beror ocksa pa om vinden ligger pa, eller ej... Tror jag iallfall
Ja, borjar sa smatt komma in i arbetet... Har mott familjer som soker hjap hos oss och far hora under vilka villkor de lever sina liv. Idag satt jag och lyssnade pa en familj och de borjade bada att grata, samtidigt som de hoppades sa mycket pa att vi skulle kunna hjalpa dem... Oj, vad tungt det ar just da. For de tittar pa mig, vilket medfor ett oerhort ansvar... Och en kansla av hjalploshet hos mig.
Ja, ska pa kurs i nagra dagfar och utbilda mig i hur man tar hand om sig sjalv och sina kollegor nar man jobbar i ett konflikt omrade - jag tror det ar en valkommen utbildning for samtliga inom organisationen.
Nu ska jag strax susa hem pa var skruttiga men ganska sa pigga moppe - kanna lite vind i haret!
DVDs och granateld
Vi har aven en ouppfostrad hund, som heter Rex, som kommer och ar sallskapssjuk (eller rattare sagt hungrig) och vill hanga med oss nar vi ater. han ar naturligtvis en utehund och det slutar alltid med att jag far bokstavligen knuffa bort honom och fysiskt stoppa honom fran att komma in... Vilket han gor om och om igen... med det typiska beteendet hos en hund som sa garna vill vara inne i huset men samtidigt sa val vet att han inte far det...
Naval, vi satt och imundigade var middag pa verandan och blev abrutna i var mycket interna diskussion om vara kollegor av att det dundrade till alldels for nara for att vara ok... foljd av skjuteld... Det dundrade till ett flertal ganger till... Det ar inte narmare an nagra kilometer men anda...
Mina kara vanner, jag ar stolt over mig sjalv ety jag har avstatt fran att sla alternativt fysiskt hota en kollega idag... Jo, det ar val sa nar en liten grupp mannniskor, som ska leva och jobba ihop, nya entauastiska och gamla trotta.... det blir konfrontationer... Sa, vi har en gentleman (gammal och trott) som beter sig mycket ohovligt och har noll koll pa situationen, vilket han forsoker tacka upp med att tala hogt och mycket, bossa runt med oss andra och allmant kora med attityden - attack ar basta forsvar... Idag var det oppen strid mellan oss kollegor och som tur var, var det bara med ord och, ja nagonting har jag val lart mig pa alla kurser som jag gatt i icke vald/ god kommunikation, sa krigstrumman byttes efter haftig men intesiv eld ut mot mer resonerande och inkannande metoder.... Men, shit, det ar verkligen en utmaning att jobba i grupp....
Positiva nyheter ar att jag och Lucia har hittat ett hus som vi vill flytta in i. Det haller pa att byggas och ar klar om tva veckor! Hela huset gar i aprikos, rosa och morkrott... Det ar rymligt och har stor vernada med flaktar i taket, emormt kok och sa vidare! Praligt sa det forslar!Ja, kara lasare, det ar DVD som galler... Eftersom vi har en gast hos oss idag, tankte jag forsoka fa dem att se en svensk DVD... problemet ar att jag bara har tva stycken och det ar antingen Dag och natt eller popularmusik fran vittula....
Bomber och granater!
Hm, rummet jag bor i ar hett, hett och hett igen... Jag kan inte ha fonstren oppna pga sakerhet... De forsta dagarna vaknade jag med huvudvark och kande mig helt dranerad pa energi pga av vatskebrist.. Men jag har funnit losningen pa vatskebristen och brist pa energi - dehydration pulver! Sa nu dricker jag en liter vatten (som forut bara rann genom kroppen) med vatskepulver och jag blir fylld av energi som racker minst ett par timmar...
Livet ar inte sa dramatiskt som du kanske kan tro, da tillvaron har begransas av sakerhets atgarder. Efter kl 18 lamnar vi inte huset om vi inte maste... Vilket innebar att vi far roa oss bast vi kan inomhus, eller innanfor "murarna"... Jag och Lucia gar igenom varandras liv (finns ju massor att prata om dar), spelar inomhus fotboll, lagar mat, kollar film , laser bocker (tva romaner pa en vecka) och druckit massor med Sprite osv... De forsta dagarna var svara, det kandes som en evighet tills det var dags att ga och lagga sig... Nu har dock en atervandande kollega berikat tillvaron och eftersom varken jag eller Lucia kanner honom sen forut sa har vi massor att prata om! Tvatta ar bast att gora pa kvallen eftersom det tar lang tid och eftersom vi gor det for hand sa ar kvallens "svalka" valkommen.
Arbetet ar oerhort intressant men samtidigt mycket svart, da situationen haer har forandrats sa och forandras hela tiden. Men en sak ar saker - jag lar mig massor - varje dag! Imorrn ska jag ut pa falt och se vad vi kan jobba med under de nya omstandigheterna.
Pa sondag bar det av tillbaka till huvudstaden da jag ska ta mitt medborgerliga ansvar och rosta! Har NOLL koll pa valrorelsen och hur laget ar i Sverige men det kanns viktigt att lagga min rost.
Ni, mina vanner, ar superdaliga pa att maila mig och det ar jag med! OM ni mailar sa kan jag beratta huruvida jag ar kar eller ej, om jag ar det, huruvida jag tror att det blir langvarigt eller ej samt om det eventuellt ar en bra kille eller ej! Dessutom kan ni fa veta om jag har gatt ner i vikt, vilka kollegor jag gillar och inte gillar, hur organisationen ar att arbeta for samt fa lite mer exakt rapportering om hur situationen ser ut har samt mycket mer!
Kvallen till ara lagade jag knappt atbar middag... Nu ska vi strax kolla film - Frida.
Hett och dammigt
Bakom mina solglasögon
Ska jag någonsin komma iväg ut på fält och jobba någon gång???? Resan har blivit uppskjuten fyra gånger sedan förra veckan... Senaste budet var att vi skulle resa idag men så blev inte fallet - jag åker imorgon bittida... Äntligen ska jag få börja jobba på fält.
Vi får se hur pass intressant det kommer bli att föra den här bloggen för jag kan ju inte berätta så mycket om jobbet...
Livet i storstan är dock mycket givande och jag har redan gjort slut på hela lönen... Att hänga med syskonbarnen är toppen och gör att jag faktiskt inte alls lider av av vara strandsatt...
Frodigt!
Om nagra timmar aker jag tre timmar soderut till ett surfparadis! Jag ska spendera helgen dar. Sen foljer tva veckor av sprakstudier och jag ar ganska saker pa att det kommer att bli en utmaning for mig att sta ut. Men jag forsoker att inte tanka pa det nu.
Ok, det ar fortfarande juli och sverige har hogsommar nagra veckor till... Laste att svampskorden ar hotad pga Hogtrycket! Saknar er alla! MEN har det mycket bra har.
Ett djur i bur?
Har spenderat större delen av dagen på ovanvåningen och kollat på en hel massa avsnitt av Friends... Men nu ska jag ner till stationen och beställa tåg biljett - ikväll bär det av tillbaka till "the ruff part of the Island". Det går inte att boka biljett på annat sätt än att åka dit och förboka måste man... Har dock en vågad plan för att undvika en överbefolkad kupé som stinker svett och badar i hetta - jag ska köpa en förstaklass biljett... Lite dyrare men där är det avbefolkat, svinkallt = AC och luktfritt... typ.
Har haft några extra dagar av konvalesens eftersom jag varit lite sjuk... Eller bara trött, jag behövde vila - vilket jag har gjort genom att ligga på soffan och kolla på DVD, ätit popcorn samt sovit en massa i ett svalt sovrum - kan det bli bättre?
Har varit på trevliga partyn och knytit lite kontakter, så att man kan gå på fler partyn när man är i storstan osv. Livet här i stan är så långt i från övriga landets verklighet, därför tror jag det är bra att jag reser tillbaka dit så jag kommer tillbaka till fokus igen.
Tänker inte så mycket på Sverige men nu när jag gör det antar jag att det är toppen... Solen börjar väl dock gå ner lite tidigare än förr... Slut på det ljusa sommarnätterna för detta året... Myggen börjar invadera, de flesta blommorna har vissnat och äpplen börjar snart att mogna... för att inte tala om bär och svampar...
Börjar aklimatisera mig - det är typ 30 grader ute och jag har på mig jeans och skjorta... Galet.
... och sker!
...jag gick ner och fann att mina tre kollegor satt nere i soffgruppen helt knäpptysta, två halvsovande och den tredje läsandes en svensk skvaller tidning (skvaller har tydligen ett universiellt språk).
Spenderade en god stund i svängsoffan utanför och pratade om hur svårt det är att vara i en stor grupp - skönt att tala med en likatänkande...
Tog sedan ett svalt kvällsdopp i god samvaro i poolen. Nu ska vi klämma en DVD, jag tror det blir Capote.
Vad är det som händer?
Det är såååå påfrestande att vara i grupp! Så jag pendlar från broderns enorma hus varje dag, tar med en kompis när jag känner för det, badar i poolen och kollar på DVD. Under en hel månad har jag inte suttit i en enda soffa, ingen tygstol bara plaststol... Vi reser oss alla upp med en svettfläck i rumpan. MEN vad härligt det då är att bordern har flera soffor och riktigt sköna och stora sådana.
Hade planerat i en månad att använda tvättmaskinen här men upptäckte till min stora sorg att den gått sönder... Hade även planerat att spela gitarr men den har också gått sönder... Ska dock inte klaga, huset har ju flera andra styrkor som väger upp.
För er som undrar kan jag berätta att jag är kritisk, besvärlig, ifrågasättande och allmänt besvärlig hela tiden gentemot organisationen... Vet inte varför jag blivit sådan här men jag tror verkligen jag måste utforska och ifrågasätta det här projektet grundligt för att verkligen bli övertygad om jag ska fortsätta jobba eller ej.
DOCK har det varit fantastiskt spännande att resa runt och besöka och vara med i fälkontorens arbete. Det gjorde min inspirerad och sugen på att jobba.
Nu är jag trött och grinig. Min tre vänner/kollegor som följde med ut hit är ute och badar i poolen - det kan de gott göra för jag har ingen lust. SÅ jag är ingen muntergök men det beror mest på att jag har sömnbrist och det är helt självförvållat.
Läser på DNs internetsida hur utvecklingen är i mellanöstern och förstår ingenting! Vad är det som händer? Får man göra så?
Spoooky beach
igar badade jag pa en av de vackraste strander jag nagonsin sett. Tank dig en strand som stracker sig kilometervis i en stor lagun, med vita strander och kristallklart vatten... Det var jag och min tva kollegor som badade pa stranden, sen ett litet gang fiskare som kollade nar vi badade. Bakom oss, kanske femtio meter bort, fanns flera skelett av stooora hotell kvar, nu helt forfallna. Men inte av tsunamin utan sen slutet av attiotalet... Det kandes helt overkligt och ocksa sa orattvist.
Idag har vi backat pa en trehjuling (moppe) med var stora Landcruiser, men det hande inget mer an att en helt tom gata plotslig blev fylld av man, kanske 50 plus barn... Sen sag jag en Oscar vinnande min av foraren, han sag ut som han skulle svimma och fa en hjartattack nar han sag vilken forodelse som hant hans trehjuling... hans bakre kofangare hade blivit liiiite bojd...
Imorrn tillbaka till huvdstaden.
Italiensk influens
Ar uppe i den norra "droppen", kom idag, efter tolv timmars bilresa... Borjade redan kl fyra imorse. Allt ar spannande och folk ar trevliga. Jag kanner mig inte alls sa negativ som jag gjorde typ igar. Har inte hunnit kolla runt nagot i stan men vet att faltkontoret har har garanterat den storsta och langsta chaufforen i hela Sri Lanka - han ar enorm!!!! Coolt, kanns tryggt. han har tonade glasogon och potatisnasa ocksa - extremt charmigt.
Ok, dags att sussa, det har varit en lang dag!