Back on track

Pratade just med min bror och rapporterade att det varit lugn haromkring nu ett tag. Ja, naturligtvis smallde det till bara tio minuter senare - jag hoppade hogt! Det mullrade pa under tio minuter men nu verkar det ha upphort... Forstar mig inte pa deras strategier - de dar som haller pa och bombar...

Var chauffor ar en mycket kort person, lite rundnatt med klassiska appelkinder och stora ogon. Han ser ut som en liten pojke, ar dock 27 ar... Han kan knappt nagon engelska, sa oftast forsoker vi ha med var tolk nar vi ar ute och reser, annars kan det latt bli fel...Hmmm.

Har kor folk som galningar. Ja, det gor folk i andra lander ocksa, sa det ar inget nytt. MEN Lagg till cyklister och moppedister samt motorcyklister som inte har bromsar, inte tittar fore de svanger ut i vagen och som gasar pa rakt ut i vagen... Sen har vi folk som gar, med stooora grejjer pa huvudet eller pa cykeln (vingligt men anda sa imponerande - de vet hur man bygger/staplar pa hojden), sen har vi ett stort antal trotta kor som struttar omkring i mer eller mindre klungor. SEN har vi allmant oberakneliga mannniskor som vandra langst vagarna utan nagon som helst aning om att det susar forbi fordon i hag fart tre centimeter fran dem...

JA, nu har du bilden framfor dig. Ta da den lilla, lilla appelkindade chaufforen som naturligtvis kor med hogfart och stolt trampar pa gasen for han kor ju en gigantisk amerikans van/bil och samtidigt som han kryssar igenom myllret pa gatan forsoker ratta in en shysst radiokanal - och glommer att han kor en stor bil i hog fart... Hmmm.

Sa var jag tvungen att saga till honom att han nog skulle fokusera pa att kora och overlata till mig att skota radiorattningen... Olyckligtvis forstod han mig inte, och jag sag mig tvungen att vara mer rak och mindre subtil i min kommunikation... Ja, det hela slutade med att jag sade att " You - drive, Me - radio - OK? Han blinkade lite ledset med ogonen och sade forlat... Aaaah, spenderade nagra minuter med att forklara att det var en fraga om var egen sakerhet... Men, han sade bara " Sorry, Im very Sorry"... Fick daligt samvete, sa jag ska ta en the med honom imorgon, tillsammans med var tolk och forklara vad jag menade... Annars tror ju han att jag ar varsta imperalisten...

En tanke som foljt mig ett tag... att visa empati men inte sympati... Var gar gransen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback