Julmust!
Om fyra dagar är jag hemma igen - hurra! Det här med att avsluta saker och säga farväl tar på krafterna och jag måste säga att de här fyra veckorna har varit MUSTIGA! Så mycket har hänt och situationen är sämre än någonsin i Vala och faktiskt i hela östra delen.... Samma dag som jag lämnade Vala var det skottlossning hundra meter från huset där jag bodde....
Jag har ju varit här och arbetat med säkerhet och organisationens prodecurer osv och har en lång rapport att skriva ikväll. Så inget kul ikväll men lite avskeds fest imorgonkväll.
Vi hade avskedsmiddag för min kollega Dan igår och anordnade lite dans på mitt hotellrum- för jag har mina högtalare med mig. Men imorse när jag kom in till kontoret visade sig att Dan hade missat flyget, eller tagit fel på dag, så han var fortfarande ute vid flygplatsen... Ojoj, denne man har en tendens att strula till saker... Men jag har nu kollat fler gånger och är stensäker på att mitt plan går på lördagkväll kl 20.35!
Att säga farväl till Vala var svårt... För att göra en lång historia kort kan jag säga att tårkanalerna gick på högtryck när alla mina grannar samlats utanför mitt hus och stod uppradade och pussade mig farväl och grät mist lika mycket som jag. WOW, det var otroligt känslofyllt! En av mina lokalanställda höll en superfint avskedtal kvällen innan och ja, det var otroligt känslosamt men också vackert att inse att folk kommer sakna mig och vise versa...
Lola kommer överleva, det vet jag men jag hann bli beroende av hennes gossiga lukt och små snarkningar... Jaja, en dag hoppas jag kunna ta hem henne!
Ni längtar jag hem till adventljus och lussebullar samt nya äventyr!
Jag har ju varit här och arbetat med säkerhet och organisationens prodecurer osv och har en lång rapport att skriva ikväll. Så inget kul ikväll men lite avskeds fest imorgonkväll.
Vi hade avskedsmiddag för min kollega Dan igår och anordnade lite dans på mitt hotellrum- för jag har mina högtalare med mig. Men imorse när jag kom in till kontoret visade sig att Dan hade missat flyget, eller tagit fel på dag, så han var fortfarande ute vid flygplatsen... Ojoj, denne man har en tendens att strula till saker... Men jag har nu kollat fler gånger och är stensäker på att mitt plan går på lördagkväll kl 20.35!
Att säga farväl till Vala var svårt... För att göra en lång historia kort kan jag säga att tårkanalerna gick på högtryck när alla mina grannar samlats utanför mitt hus och stod uppradade och pussade mig farväl och grät mist lika mycket som jag. WOW, det var otroligt känslofyllt! En av mina lokalanställda höll en superfint avskedtal kvällen innan och ja, det var otroligt känslosamt men också vackert att inse att folk kommer sakna mig och vise versa...
Lola kommer överleva, det vet jag men jag hann bli beroende av hennes gossiga lukt och små snarkningar... Jaja, en dag hoppas jag kunna ta hem henne!
Ni längtar jag hem till adventljus och lussebullar samt nya äventyr!
Monstermygga!?!
Sitter på här på fältkontoret framför min tyska dator och dricker kungskockosnötsmjölk/vatten och bulle till lunch. Det är bara jag och Gabriella här idag, så jag har iPoden inpluggad i ett par högtalre och lyssnar på min bästa reggae spellista. Nu börjar det drabba mig - sorgen över att lämna Vala... Lola gossade in sig riktigt i min kudde och min pyjamas igår och jag insåg att jag bara har fem nätter till med Lola sovandes vid min sida.... Suck. Min granne fick tårar i ögonen när jag överlämnade en liten gåva och sa att jag kommer flyta hem till Sverige... Det är ju otroligt jobbigt att säga hejdå! Jaja, det är bara att härda ut men jag blir ju himla gråtmild.
Iförrgårkväll var vi över hos kollegornas hus och spisade italiensk mastodont middag - fanstastiskt gott! Guidos pappa har varit häri två veckor och var den som lagat till allt detta goda i deras lilla kök. Jag gillar ju som sagt inte att sitta i plaststolar så jag satte mig på en stol som hade ett rutnät som dyna. Jag har sen dess haft otroligt kliiga bett på rumpan - då myggorna kunde festa fritt på min rumpa genom dynan antar jag. Igårkväll kollade jag på mygg betten och det var de största bett jag sett hittills.... Två centimeter i diameter och en centimeter höga, typ. Idag har de skiftat till mörkröda. Hoppas det inte är något farligt. Man vill inte hamna på sjukhus nu för nästa alla doktorer (60), som nästan alla är sinhalesiska, har lämnat distriktet efter att en sinhalesisk läkare blev mördad förra veckan.
Det är tragikomsikt att se med egna ögon att de väpnade civila killarna nu är tillbaka i vårt grannskap. Jag satt i godan ro i vår patio i Söndagskväll och hickade till när inte mindre än sju väpnade killar släntrade förbi utanför vår port... igår skjutsade vi Guido och hans far till tågstationen och på vägen hem tog vi den "svåra" vägen tillbaka till vårt hus, dvs jag klämmer in landcruisern in direkt på vår gata med 5 centimeters marginal på båda sidor, för att kunna legitimera att åka ner till slutet av vår gata för att vända... varför det kanske du nu undrar, jo för Dan, min andra kollega, satte andan i halsen i förrgår då han såg en kille sitta i slutet av vår gata med ett större maskingevär (på en slags ställning) som var riktat upp för vår gata. Så vi hade redan pratat med polis och militär som "chockerat " ojjade sig och skruvade på sig och pekade sen med hela handen at det här är oacceptabelt osv, så i förrgår fans inget maskingevär där - men skulle det finnas där kväll? Jag brashade ner för gatan med landcruisernoch jojjomän, där satt han, bländad och påkommen. Så nu har vi ringt till lagen långa arm och klagat igen.... Vi får se hur det går. annars har det blivit som det var för två år sen, väpnade killar som checkar folk på ID och var de ska, De har annoserat ingen får röra sig utanför sina hus efter åtta på kvällen och alla fordon blir stoppade - inklusive vår bil... De Större bröderna från Norr är tillbaka här igen och spänningen och nervositeten är hög hos våra väpnade grannar. Det är därför de propsar på att ha maskinsgevär killen i slutet på vår gata - om en attackakerande grupp skulle ta vår gata till deras kontor.... Läskigt. MEN efter att ha analyserat det hela och rådfrågat folk med koll så komer det inte bli någon attack här - än.
Jo, så det är en helt annan verklighet här - helt sjukt.
Slutligen kan jag meddela att Tina är frisk igen och det är roligt att se henne och Lola ihop. Det är dock som sagt svårt att tro att Tina är ett år yngre än Lola...Värsta Hängtuttarna. MEN hon är verkligen en Tina Turner - hon har en röst som hörs milsvida och den är djup och har värsta resonansen - wow!
Iförrgårkväll var vi över hos kollegornas hus och spisade italiensk mastodont middag - fanstastiskt gott! Guidos pappa har varit häri två veckor och var den som lagat till allt detta goda i deras lilla kök. Jag gillar ju som sagt inte att sitta i plaststolar så jag satte mig på en stol som hade ett rutnät som dyna. Jag har sen dess haft otroligt kliiga bett på rumpan - då myggorna kunde festa fritt på min rumpa genom dynan antar jag. Igårkväll kollade jag på mygg betten och det var de största bett jag sett hittills.... Två centimeter i diameter och en centimeter höga, typ. Idag har de skiftat till mörkröda. Hoppas det inte är något farligt. Man vill inte hamna på sjukhus nu för nästa alla doktorer (60), som nästan alla är sinhalesiska, har lämnat distriktet efter att en sinhalesisk läkare blev mördad förra veckan.
Det är tragikomsikt att se med egna ögon att de väpnade civila killarna nu är tillbaka i vårt grannskap. Jag satt i godan ro i vår patio i Söndagskväll och hickade till när inte mindre än sju väpnade killar släntrade förbi utanför vår port... igår skjutsade vi Guido och hans far till tågstationen och på vägen hem tog vi den "svåra" vägen tillbaka till vårt hus, dvs jag klämmer in landcruisern in direkt på vår gata med 5 centimeters marginal på båda sidor, för att kunna legitimera att åka ner till slutet av vår gata för att vända... varför det kanske du nu undrar, jo för Dan, min andra kollega, satte andan i halsen i förrgår då han såg en kille sitta i slutet av vår gata med ett större maskingevär (på en slags ställning) som var riktat upp för vår gata. Så vi hade redan pratat med polis och militär som "chockerat " ojjade sig och skruvade på sig och pekade sen med hela handen at det här är oacceptabelt osv, så i förrgår fans inget maskingevär där - men skulle det finnas där kväll? Jag brashade ner för gatan med landcruisernoch jojjomän, där satt han, bländad och påkommen. Så nu har vi ringt till lagen långa arm och klagat igen.... Vi får se hur det går. annars har det blivit som det var för två år sen, väpnade killar som checkar folk på ID och var de ska, De har annoserat ingen får röra sig utanför sina hus efter åtta på kvällen och alla fordon blir stoppade - inklusive vår bil... De Större bröderna från Norr är tillbaka här igen och spänningen och nervositeten är hög hos våra väpnade grannar. Det är därför de propsar på att ha maskinsgevär killen i slutet på vår gata - om en attackakerande grupp skulle ta vår gata till deras kontor.... Läskigt. MEN efter att ha analyserat det hela och rådfrågat folk med koll så komer det inte bli någon attack här - än.
Jo, så det är en helt annan verklighet här - helt sjukt.
Slutligen kan jag meddela att Tina är frisk igen och det är roligt att se henne och Lola ihop. Det är dock som sagt svårt att tro att Tina är ett år yngre än Lola...Värsta Hängtuttarna. MEN hon är verkligen en Tina Turner - hon har en röst som hörs milsvida och den är djup och har värsta resonansen - wow!
Fina fötter med mullig kropp
Jag har fått höra ända sen första personen jag mötte här att jag gått upp i vikt, ja, dem säger Fat... Typ, hej va kul och se dig - oj, va tjock du blivit... Eller att jag är i dålig form. Va, vad är det för stil.... Sen att de har rätt är en annan sak men SÅ mycket har jag väl ändå inte gått upp tycker jag men kanske har jag det ändå dårå... Sanningen gör ibland ont... Men Gabriella har satt mig på diet och har som mål att få ner mig i fin form lagom tills jag lämnar SL... JAg känner att jag inte har så mycket att säga till om.... Dock har jag fått beröm för mina fina bleka vinterfötter Bland det första jag gjorde när jag kom till SL var ju naturligtvis en pedikyr och lade på mörkrött nagellack - tjusigt värre!
Jag nämde ju i förra inlägget att jag back på Ronis moppe... Han hade redan innan klagat på att hans moppe gått sönder på flera sätt och att inget ritkigt fungerade på den... Sen backade jag ju på den, som sagt. Samma kväll åkte vi ut dit på middag och jag var beredd på att hosta upp stålar för att ersätta honom för skadorna jag åstadkommit men han berättade att det enda som hänt var att lite besin läckt ut men att ljus och blink funktionerna hade börjat fungera igen efter att jag backat på den - toppen! Så nu är vi kvitt.
Tina Turner är sjuk och ser ut som sju svåra år, pälsen är fläcking och sårig och så är hon dräktig, antingen på riktigt eller så är hon skendräktig. Iallafall så är det milsvid skillnad på Tina och Lola, Tina ser ut som en gatuhund- i dålig form och hållning, hängtuttar och öron som är olika medan Lola ser ut som en prinsessa brevid henne - fin hållning, fin form och mycket social och kärleksfull... Typ.
Jag köpte ett gäng t-shirt i Sverige butiken på hamngatan innan jag åkte och har nu delat ut dem till mina kollegor. Det står Sverige på dem och de är faktiskt riktigt snygga. Mina kollegor började genast använda dom och jag har nu ett Team Sverige här i Vala!
Det är verkligen supertrevligt att vara här men jag känner ändå att det ska bli skönt att lämna det här bakom mig. De flesta internationella som jag förut umgicks med har flyttat och så är det ju - saker och ting förändras.
Men jag måste hitta ett jobb... Har blivit erbjuden at åka till Filippinerna i 3-4 månader för samma organisation men jag kommer nog tacka nej...
Jag nämde ju i förra inlägget att jag back på Ronis moppe... Han hade redan innan klagat på att hans moppe gått sönder på flera sätt och att inget ritkigt fungerade på den... Sen backade jag ju på den, som sagt. Samma kväll åkte vi ut dit på middag och jag var beredd på att hosta upp stålar för att ersätta honom för skadorna jag åstadkommit men han berättade att det enda som hänt var att lite besin läckt ut men att ljus och blink funktionerna hade börjat fungera igen efter att jag backat på den - toppen! Så nu är vi kvitt.
Tina Turner är sjuk och ser ut som sju svåra år, pälsen är fläcking och sårig och så är hon dräktig, antingen på riktigt eller så är hon skendräktig. Iallafall så är det milsvid skillnad på Tina och Lola, Tina ser ut som en gatuhund- i dålig form och hållning, hängtuttar och öron som är olika medan Lola ser ut som en prinsessa brevid henne - fin hållning, fin form och mycket social och kärleksfull... Typ.
Jag köpte ett gäng t-shirt i Sverige butiken på hamngatan innan jag åkte och har nu delat ut dem till mina kollegor. Det står Sverige på dem och de är faktiskt riktigt snygga. Mina kollegor började genast använda dom och jag har nu ett Team Sverige här i Vala!
Det är verkligen supertrevligt att vara här men jag känner ändå att det ska bli skönt att lämna det här bakom mig. De flesta internationella som jag förut umgicks med har flyttat och så är det ju - saker och ting förändras.
Men jag måste hitta ett jobb... Har blivit erbjuden at åka till Filippinerna i 3-4 månader för samma organisation men jag kommer nog tacka nej...
har redan backat pa en moppe...
Regnperioden började samma natt som jag kom till Vala, dvs inatt. Klockan ett dundrade det till och sen var det hällregn hela natten. Lola sov troget sked med mig hela natten vilket var otroligt trevligt! Hon är som klistrad vid min sida och jag hade glömt hur gossig hon är - och charmig. Jaja, jag är helt fokuserad pa Lola förstass men andra saker kan ju vara värt att berättas... Allt är sig likt men ända inte... Känns konstigt att vara tillbaks samtidigt som det känns otroligt skönt och roligt att fa avsluta ordentligt.
Jag körde pa Ronis moppe imorse när jag backade in till kontoret - ärligt talat sag jag inte ens moppen... fönstret var igenimmat och det brukar inte sta moppar pa infarten... hmmmm. Men den gick inte sönder utan att jag bara välte omkull den... Men Roni var rätt upprörd, sa jag far kolla med honom hur moppen mar, vi ska dit ut till hans restaurang och ha middag ikväll.
Annars sa känns det skönt att jag redan har bestämt mig för att ga vidare efter den här manaden, det skulle vara svart att ta det beslutet här.
Annars sa har min mobil blivit dränkt sa jag har köpt en ny mobil som jag är väldigt nöjd med men som jag vet är typ dubbelt sa dyr har som hemmai sverige men den har en rätt bra kamera vilket är bra da min digitalkamera ocksa har blivit dränkt men nog kan fixas sen i sverige...
Tillbaka igen
Sitter inklamd i ett morkt kontorshorn och har fatt lana en dator som inte anvands for tillfallet. Det kanns bade jatteroligt och jattejobbigt att vara tillbaka! Men mest kanns det nodvandingt och skont - allt ar sig precis likt och precis som vanligt ar det pa gransen till kris for organisationen...
Vaknade klockan fyra imorse, var vaken tva timmar och sov sen tva timmar - jag ar helt dod nu. Men ska inte somna innan nio ikvall iallafall.
Skriver mer nar jag fatt min egen laptop!
Vaknade klockan fyra imorse, var vaken tva timmar och sov sen tva timmar - jag ar helt dod nu. Men ska inte somna innan nio ikvall iallafall.
Skriver mer nar jag fatt min egen laptop!