Osynliga myggor...
En helg har gatt och jag ar helt avslappnad, inte en tanke pa jobb... Mer pa att det ar otroliga mangder myggor omkring har som inte syns - de ar jattesma... tror jag for jag ser dem inte, bara kanner att det kliar overallt... Jag och Lolla har mygg och flug jakt pa kvallarna, innan vi kan slappna av och slacka lampan... Av nagon anledning kommer det myggor in innanfor mitt myggnat... Lola tar flugorna och jag siktar in mig pa myggorna.
Idag har vi varit pa stranden i hela eftermiddagen - harligt! Visade var paradisstrand for tva vanner som vagade sig hit fran grannstaden... MEN de var tvungna att aka tillbaka innan morkret da deras sakerhets policy ej tillater dem att vara har efter morkrets inbrott...
Vi hade det iallafall jattetrevligt och de var inte sa mycket folk och de som var dar holl sig undan eftersom min kara vovve inte tycker om lokala manniskor... Hon ar rent ut sagt aggressiv mot dem... Det rimmar illa med min image, att ha varsta ilskna rasse vovven... Till hennes forsvar ar att hon tidigareblivit illa behandlad av lokala pojkar pa stranden...
Det ar tuffa tider har nu men som sagt, jag har det bra men det ar varre for lokalbefolkningen... Hade ett mote med hela personalstyrkan i fredags och jag fragade mina lokala anstallda hur deras sakerhets situation var da en svarade att " tiden har inte kommit an"... Det kommer ju bli lokalval har i mars, det kommer bara att bli varre och varre - far se hur vi kan hantera det. Med oss internationella ar det ok men det ar mycket varre for var lokala personal.
I gar kunde jag konstatera att min alskade iPod har gatt sonder... far se om den gar att fixa... NU ar jag agare till en trasig dator OCH iPod - hurra!
Idag har vi varit pa stranden i hela eftermiddagen - harligt! Visade var paradisstrand for tva vanner som vagade sig hit fran grannstaden... MEN de var tvungna att aka tillbaka innan morkret da deras sakerhets policy ej tillater dem att vara har efter morkrets inbrott...
Vi hade det iallafall jattetrevligt och de var inte sa mycket folk och de som var dar holl sig undan eftersom min kara vovve inte tycker om lokala manniskor... Hon ar rent ut sagt aggressiv mot dem... Det rimmar illa med min image, att ha varsta ilskna rasse vovven... Till hennes forsvar ar att hon tidigareblivit illa behandlad av lokala pojkar pa stranden...
Det ar tuffa tider har nu men som sagt, jag har det bra men det ar varre for lokalbefolkningen... Hade ett mote med hela personalstyrkan i fredags och jag fragade mina lokala anstallda hur deras sakerhets situation var da en svarade att " tiden har inte kommit an"... Det kommer ju bli lokalval har i mars, det kommer bara att bli varre och varre - far se hur vi kan hantera det. Med oss internationella ar det ok men det ar mycket varre for var lokala personal.
I gar kunde jag konstatera att min alskade iPod har gatt sonder... far se om den gar att fixa... NU ar jag agare till en trasig dator OCH iPod - hurra!
Stundande valtider!
Idag ar det nationell helgdag, sa inga lokalanstallda pa ar kontoret. men var nya stjarn faltofficer kom forbi anda och gav mig en almanacka och sen stannade och hangde lite. Trevligt.
I helgen har det spelats gitarr och sjungits helt vanvettigt mycket. Jag och en kollega fran grannstaden har ju startat ett band. Askul! Jag har dock spelat for mycket gitarr sa mina handleder varker... inte bra, sa jag har ransonerat mitt spelande till tva sanger per dag den har veckan. Det ar KUL att spela gitarr!
Men situationen fortsatter vara otroligt dymaisk och spanstig... Hela tiden nya grejjer som vi maste ta hansyn till. Men jag anar ocksa en trotthet hos mig nu, efter sa mycket ambivalens inom organsiationen. Men jag har inte givit upp an utan kampar pa.
Jag kommer inte kunna aka hem pa semester i februari och det kanns trist som bara den. Men eftersom jag vet att mitt kontrakt slutar i april, sa kanns det inte lika blodigt.
Kohuvuden i tempel!
Idag var det aterigen dags for den lokala varianten av strejk. inga bussar, ingen trafik, inga butiker, banker eller regeringsinstitutioner oppna och aven skolor stangda. den har gangen som en motdrag till den strejk som var i mandags. tydligen hade det placerats en kohuvud inne i ett tempel under en hogtids ceremoni - stark symboliskt overtramp....
Jag och min kollega vaknade tidigt och sag att solen sken - strandpromenad, tankte vi. Sa vi avnjot en timme pa stranden och insag inte att det var strejk forrans vi kom tillbaka hem... Sa jag fick parkera bilen i garaget lite snabbt och snyggt...
Nu sitter jag framfor min kollegas tjusiga mastodont HP och skriver en lagesrapport och har det ganska bra har i hemmet. Det ar en tvadelad kansla att trivas men anda vara ordentligt oroad over situationen. Jag har fatt klara order om att sakerhet ar hogsta prioritet for all personal, sa jag ar som en general mot mina kollegor nar det galler sakerhets protokollen... DOCK fick vi bannor utan mina grannar imorse for att vi var ute och gick 22.30 igar - vi foljde en kollega halvags hem, forbi den vapnade gruppens kontor efter att vi atit middag tillsammans. Vi pratade ganska hogt pa engelska och lyste med vara ficklampor och var solklart internationella men tydligen ska vi inte gora om det igen... aj aj.
Nu nar jag skrivit klart rapporten tror jag att jag maste vila lite i soffan - och kolla ett avsnitt av vita husets 6e sasong. Aaah, det ar helt klart anstrangande att jobba ute pa falt...
Jag och min kollega vaknade tidigt och sag att solen sken - strandpromenad, tankte vi. Sa vi avnjot en timme pa stranden och insag inte att det var strejk forrans vi kom tillbaka hem... Sa jag fick parkera bilen i garaget lite snabbt och snyggt...
Nu sitter jag framfor min kollegas tjusiga mastodont HP och skriver en lagesrapport och har det ganska bra har i hemmet. Det ar en tvadelad kansla att trivas men anda vara ordentligt oroad over situationen. Jag har fatt klara order om att sakerhet ar hogsta prioritet for all personal, sa jag ar som en general mot mina kollegor nar det galler sakerhets protokollen... DOCK fick vi bannor utan mina grannar imorse for att vi var ute och gick 22.30 igar - vi foljde en kollega halvags hem, forbi den vapnade gruppens kontor efter att vi atit middag tillsammans. Vi pratade ganska hogt pa engelska och lyste med vara ficklampor och var solklart internationella men tydligen ska vi inte gora om det igen... aj aj.
Nu nar jag skrivit klart rapporten tror jag att jag maste vila lite i soffan - och kolla ett avsnitt av vita husets 6e sasong. Aaah, det ar helt klart anstrangande att jobba ute pa falt...
Pa Onsdag ar det Dagen D - vad kommer handa da?
Kare lasare,
det ar mandag och inte en enda kotte har kommit till kontoret for att rapportera nagot alls. Jag har skickat ut mina kollegor pa falt och kvar ar jag med bara massa trakiga grejjer att hugga tanderna i... Sa jag tog en timmes lunch hemma i huset for en gangs skull, lajjade lite med Lola, spelade lite gitarr, tranade lite riff och sanna grejjer. Borde ta lunch rast varje dag - det ar ju jatte skont!
Men omgivningen bubblar och jag hoppas sa in i bomben att de lokala valen inte kommer handa. Shit, det dodas ju folk varje dag nu... Vapnade grupper hotar och uppviglar jarnet. Forsoker fa gifta man att ta upp vapen nu ocksa... Allt tyder pa ett stort SHABOOOM i norr inom kort och ett stegivs okat skrammel och poff har i ost... Pa onsdag ar vapenvilan officiellt over - vad kommer handa da?
Idag har det igen varit hartal har i distriktet men utanfor kontoret har det varit full kommers anda, business fore politik den har gangen. Det ar stor helg imorgon och folk strommar in fran hela norra distriktet for att shoppa! Det ar helt galet mycket folk och alla ar helt hetsiga. Jag vandrade ut for att kopa lunch tidigare men gav upp och gick tillbaka till kontoret - det var bara fooor mycket folk, motorcyklar som tuuuutade, kossor overallt och bussar som kom och gick tre millimeter fran mig.
Har haft ledigt i helgen (jag tor det ar darfor jag ar sa slo idag) och akte igarmorse till min van Suranganis hem for att visa mitt deltagande i deras brors dod (jag skrev om det forra bloggen). Han blev skjuten i huvudet... Otroligt deprimerande och jag kanner mig lite, ja, hopplos infor situationen.
Men jag ska inte klaga alls egentligen for jag har det bra annars. Har lite dramatik i privatlivet pa ett positivt satt och aven nya musikprojekt pa gang! Har hittat tva sangerskor och ska nu etablera mig som gitarrist - vi ska spela pa en fredagsbar. Nu galler det att ova in latar!
det ar mandag och inte en enda kotte har kommit till kontoret for att rapportera nagot alls. Jag har skickat ut mina kollegor pa falt och kvar ar jag med bara massa trakiga grejjer att hugga tanderna i... Sa jag tog en timmes lunch hemma i huset for en gangs skull, lajjade lite med Lola, spelade lite gitarr, tranade lite riff och sanna grejjer. Borde ta lunch rast varje dag - det ar ju jatte skont!
Men omgivningen bubblar och jag hoppas sa in i bomben att de lokala valen inte kommer handa. Shit, det dodas ju folk varje dag nu... Vapnade grupper hotar och uppviglar jarnet. Forsoker fa gifta man att ta upp vapen nu ocksa... Allt tyder pa ett stort SHABOOOM i norr inom kort och ett stegivs okat skrammel och poff har i ost... Pa onsdag ar vapenvilan officiellt over - vad kommer handa da?
Idag har det igen varit hartal har i distriktet men utanfor kontoret har det varit full kommers anda, business fore politik den har gangen. Det ar stor helg imorgon och folk strommar in fran hela norra distriktet for att shoppa! Det ar helt galet mycket folk och alla ar helt hetsiga. Jag vandrade ut for att kopa lunch tidigare men gav upp och gick tillbaka till kontoret - det var bara fooor mycket folk, motorcyklar som tuuuutade, kossor overallt och bussar som kom och gick tre millimeter fran mig.
Har haft ledigt i helgen (jag tor det ar darfor jag ar sa slo idag) och akte igarmorse till min van Suranganis hem for att visa mitt deltagande i deras brors dod (jag skrev om det forra bloggen). Han blev skjuten i huvudet... Otroligt deprimerande och jag kanner mig lite, ja, hopplos infor situationen.
Men jag ska inte klaga alls egentligen for jag har det bra annars. Har lite dramatik i privatlivet pa ett positivt satt och aven nya musikprojekt pa gang! Har hittat tva sangerskor och ska nu etablera mig som gitarrist - vi ska spela pa en fredagsbar. Nu galler det att ova in latar!
Back to Black...
Idag väcktes jag av att Surangani, tjejjen som bor hos oss tillfälligt, av att hon stod i köket och grät förtvivlat. På knapp engelska mumlade hon att hennes bror hade dött. Och efter ett tag förstod jag att hon precis fått reda på att hennes bror blev skjuten till döds igårkväll... Vi beställde en 3hjuling och såg till att hon fick med sig lite packning och sen åkte hon iväg till sin familj...
Blev ju intervuad i radion idag och gjorde väl inte en alltför imponerande insats... Det går inte att uttala sig när jag jobbar här för en organisation som jobbar med fred och MR... och vi har stora problem att få regeringens gillande och tillstånd att stanna kvar.
Vapenvilan är över och valen kommer snart, det som verkar öka här (och som jag hävdar har mer med valet att göra än det abrutna vapenvilan) är elimineringar av lokala politiker och oppositionsaktörer... Vi får dagligen rapporter om kroppar som hittats, lokala profiler om mördats, lokala väpnade ledare som dödats osv, osv...
Idag ska vi dock försöka oss på ett litet firande av min vovve Lola - hon fyller 1 år idag! Hon ska få sin favvomat, vilket är Kotu Rooti, en otroligt kryddig wok med kycklingbitar i. Sen kommer hon nog ligga däst resten av kvällen.
I Colombo fick jag problem med ryggen och nacken var som en fiolsträng och jag ångrade på vägen tilbaka hit att jag inte investerade i en rejäl massage på nått av lyxspaerna... Döm om min förvåning när Gabriella berättade att grannarna hade en nyazeelänsk volontär på besök som var massös! Följande morgon kom hon förbi och frågade mig och jag ville ha en omgång massage - jag var stum av lycka. Så igårkväll fick jag indisk huvudmassage och även nacke och rygg. Under tiden passade Lola på att både bajsa OCH kissa i min säng...
Men summa summarum är det en sorgens dag. Surangani har nu mistat inte bara sin far och en bror utan nu också sin äldste bror pga den här konflikten.
Blev ju intervuad i radion idag och gjorde väl inte en alltför imponerande insats... Det går inte att uttala sig när jag jobbar här för en organisation som jobbar med fred och MR... och vi har stora problem att få regeringens gillande och tillstånd att stanna kvar.
Vapenvilan är över och valen kommer snart, det som verkar öka här (och som jag hävdar har mer med valet att göra än det abrutna vapenvilan) är elimineringar av lokala politiker och oppositionsaktörer... Vi får dagligen rapporter om kroppar som hittats, lokala profiler om mördats, lokala väpnade ledare som dödats osv, osv...
Idag ska vi dock försöka oss på ett litet firande av min vovve Lola - hon fyller 1 år idag! Hon ska få sin favvomat, vilket är Kotu Rooti, en otroligt kryddig wok med kycklingbitar i. Sen kommer hon nog ligga däst resten av kvällen.
I Colombo fick jag problem med ryggen och nacken var som en fiolsträng och jag ångrade på vägen tilbaka hit att jag inte investerade i en rejäl massage på nått av lyxspaerna... Döm om min förvåning när Gabriella berättade att grannarna hade en nyazeelänsk volontär på besök som var massös! Följande morgon kom hon förbi och frågade mig och jag ville ha en omgång massage - jag var stum av lycka. Så igårkväll fick jag indisk huvudmassage och även nacke och rygg. Under tiden passade Lola på att både bajsa OCH kissa i min säng...
Men summa summarum är det en sorgens dag. Surangani har nu mistat inte bara sin far och en bror utan nu också sin äldste bror pga den här konflikten.
Vad händer nu då?
Det ser ut som om vi får stanna kvar i landet ändå. Sen får vi se hur resten löser sig.
CFA överenskommelsen är nu finito och jag vill inte ens fundera på vad det kommer ha för effekt på situationen... Vi fick reda på idag att den väpnade gruppens ledarskap nu är ändrad i hela distriktet och det är nya ansikten som patrullerar gatorna... Såg själv en gäng tidigare ikväll, de hade en uniform som såg suspekt ut - djupgrön i ett material som såg ut som en blandning mellan silke och regnställ, lite glittrigt.
Hmmm. Körandes hem tidigare ikväll så såg två barn i baksätet på en bil som log som solar med sina automatvapen stickandes upp ur knät...
Annars så har jag upptäckt att Lola har nio bröstvårtor - lite konstigt kan jag tycka, det borde vara jämt antal.
CFA överenskommelsen är nu finito och jag vill inte ens fundera på vad det kommer ha för effekt på situationen... Vi fick reda på idag att den väpnade gruppens ledarskap nu är ändrad i hela distriktet och det är nya ansikten som patrullerar gatorna... Såg själv en gäng tidigare ikväll, de hade en uniform som såg suspekt ut - djupgrön i ett material som såg ut som en blandning mellan silke och regnställ, lite glittrigt.
Hmmm. Körandes hem tidigare ikväll så såg två barn i baksätet på en bil som log som solar med sina automatvapen stickandes upp ur knät...
Annars så har jag upptäckt att Lola har nio bröstvårtor - lite konstigt kan jag tycka, det borde vara jämt antal.
Tillbaka till Sverige, eller vad?
Som vanligt var jag astrött och jag hade inte haft tid att äta någon lunch, så jag var rätt mör när arbetsdagen var slut. Men då var det dags att stuva in alla kollegor i Landcruisern och susa ner till Batti. Naturligtvis var det extra mycket kossor på vägen, på väg hem från betet antar jag, massor med cyklister och motorcyklar samt lastbilar och bussar... Jag har aldrig använt tutan så mycket tidigare. Väl där lastade jag av två kollegor i Battis hus och jag och Gabriella åkte till Riviera, stadens finaste hotell. Där avnjöt jag en dusch med ljummet vatten - otroligt skönt i dessa svala tider.
Temat på nyårsfesten var tango, så vi skrudade om från våra SL vänliga kläder till dramatisk rött och svart! Jag hade fått låna en topp av Gabriella som gjorde att jag kände mig mycket avklädd här i SL... Men ooh, vad fina vi alla var när vi stuvade in oss i bilen och for på nyårsfest! Det var en mycket trevlig och förhållandevis lugn nyårsfest där alla internationella som var kvar i distriktet samlades och vi var nog nära 20 personer allt som allt. Naturligtvis hade vi tjogvis med fyrverkerier och jag kan säga att med tanke på de personer som var med och smällde smällare och fyrade iväg raketer, så var allt säkerhetstänkande som bortblåst... Men wow cilket fyrverkeri jag var med om ståendes vid den vackra lagunen.
Första dagen på 2008 känns rätt bra. Har precis kommit hem från långluch hos vår "caretaker", en kollega som gör thé och sopar golven och underhåller vår fina trädgård och annat smått och gott. Men min kollega King somnade snudd på vid matbordet för han var så trött efter nyårsfirandet... Så dagens lunch blev betydligt lugnare än den ja och Gabriella hade på juldagen... Vår jullunch utvecklades till värsta dagsfesten, med internationell och lokal personal som en enda stor glad familj. Tyvärr ramlade vår nye kollega av cykeln på väg hem från festen så vi fick skjutsa honom till det lokala sjukhuset och han fick sy åtta stygn vänster om ögat...
Nu gäller det att hålla sig vaken några timmar till, sen ser jag fram emot att äntligen få sova!
Vad som händer imorrn och de följande dagarna kommer bli intressant, då hela organisationen är i gungning, båda ekonomiskt och operationellt... Så vill det sig riktigt illa så kommer jag hem till sverige inom kort... Ska på möte i Colombo i övermorrn och kommer då få veta mer exakt hur illa det är.
Temat på nyårsfesten var tango, så vi skrudade om från våra SL vänliga kläder till dramatisk rött och svart! Jag hade fått låna en topp av Gabriella som gjorde att jag kände mig mycket avklädd här i SL... Men ooh, vad fina vi alla var när vi stuvade in oss i bilen och for på nyårsfest! Det var en mycket trevlig och förhållandevis lugn nyårsfest där alla internationella som var kvar i distriktet samlades och vi var nog nära 20 personer allt som allt. Naturligtvis hade vi tjogvis med fyrverkerier och jag kan säga att med tanke på de personer som var med och smällde smällare och fyrade iväg raketer, så var allt säkerhetstänkande som bortblåst... Men wow cilket fyrverkeri jag var med om ståendes vid den vackra lagunen.
Första dagen på 2008 känns rätt bra. Har precis kommit hem från långluch hos vår "caretaker", en kollega som gör thé och sopar golven och underhåller vår fina trädgård och annat smått och gott. Men min kollega King somnade snudd på vid matbordet för han var så trött efter nyårsfirandet... Så dagens lunch blev betydligt lugnare än den ja och Gabriella hade på juldagen... Vår jullunch utvecklades till värsta dagsfesten, med internationell och lokal personal som en enda stor glad familj. Tyvärr ramlade vår nye kollega av cykeln på väg hem från festen så vi fick skjutsa honom till det lokala sjukhuset och han fick sy åtta stygn vänster om ögat...
Nu gäller det att hålla sig vaken några timmar till, sen ser jag fram emot att äntligen få sova!
Vad som händer imorrn och de följande dagarna kommer bli intressant, då hela organisationen är i gungning, båda ekonomiskt och operationellt... Så vill det sig riktigt illa så kommer jag hem till sverige inom kort... Ska på möte i Colombo i övermorrn och kommer då få veta mer exakt hur illa det är.