Vill hem igen men skam den som ger sig!

Är på kollitionskurs med mitt team, har skrivit en rapport igen som en kollega har sågat, en annan som inte inte fattar formatet MEN min manager har prisat samt uppmanat alla de andra teamen att använda som referens....  Vad är det för människor jag arbetar med 

Jag är trött och vill vara ledig, ligga på min nya underbara soffa och kolla på film. Idag skiter jag i konflikten och har ingen lust att hjälpa eller ta hedervärda initiativ... Kanske är det precis rätt att jag tar en månads ledigt från det här. Eller så är det för att jag vet att jag snart ska ha semester som jag känner så här... 


Fattade sent i söndagskväll att det var första advent! Shit! Här svettas man och firar Fullmånedagen istället! Det var igår och jag och min kollega satt på vårt tak och kollade upp på himlen... Efter ett tag frågade min kollega om jag också kände mig olustig, vilket jag gjorde. Himlen var upplyst av månen men vi kunde inte se den, svarta moln kom snabbt som vinden och passerade precis ovanför huvudet kändes det som och vinden kom i stötar och rufsade till oss... Det var helt enkelt en skitläskig himmel! Så, ärligt talat var jag rädd för himlen igår och det kändes skönt att komma in under det trygga taket. 

Jobbmässigt är det mindre familjer som kommer nu, de är nästan ingen bombning i vår  direkta närhet och jag har sovit som en stock hela nätterna. Har inte haft en enda dag ledigt på tre veckor vilket börjar kännas men så har jag ju lite ledigt att se fram emot alldeles snart. 

Men aktiviterna fortsätter i området med skottlossning, tvångs rekrytering, misshandel och annan skit. Men vi ser det inte, vi hör om det, ingen kommer och rapporterar om det. Hmmm. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback