lalottacontinua

Ja, jag är ju här för att göra nytta men än så länge har det varit skralt med det. Dock ser det ut som det kan bli lite bättre med det från nästa veckan, vi har nämligen fått en bil att åka ut på fält - äntligen! I mitt team är det jag och en annan svensk tjej Anna, en tysk lite äldre man Roland som pratar väldigt mycket och somnar lätt (som tex under en intervju) samt en tysk polis i sin bästa ålder, Frank. Det kommer nog bli trevligt värre, om Roland slutar prata så mycket om ingenting...

Ja, annars så var jag på modevisning här i söndags med kläder av den fjärde mest kända desinger av detta land, enligt Girogi som bjöd dit oss. Det var stickade kläder och vissa huvudbonader var riktigt piffiga men annars satt jag mest och förundrades över hur publiken såg ut. Uppklädda till tänderna med höööööööga klackar och pälsar samt män som såg ut att komma direkt från Gomorran, typ. Modellerna var väl i 15-årsåldern och gick med darrande men ändå rätt piffiga steg runt i galleriet. DOCK gick de på skor som hade 10 centimetersklackar OCH som var allt annat än moderiktiga... Hmmm. Den mest kända modellen kom fyra i miss georgia för sju år sen... ja. 

I lördags var det galej och dansuppvisning av lokala dansare i någon form av latinsk dans, det gick väldigt snabbt och såg väldigt teckniskt svårt ut, mycket snurr och sväng samt bensprattel. Efteråt var det allmän dans och döm om min förvåning men jag blev uppbjuden hela tiden och fick inte sitta på hela kvällen! Jag hann även motta inte mindre än fyra frierier från lokala män, vilka jag tyvärr var tvungen att avböja på stående fot... Det var ändå lite tur att jag hade två stora svenska poliser som backade upp samt lite andra poliser från missionen, då det tydligen är så att kombinationen av att vara blond (nåja), lång samt ha stor bakdel är helt oemotståndligt för de georgiska männen här... Så jag är lite skönhetsmiss mitt i mitt toppvikt of my life, så att säga. K o m i s k t!

Annars så är det riktigt trevligt och bra här, det finns ju så mycket trevligt folk att umgås med.

Imorrn åker jag ut på första riktiga fältutflykten och det kommer gå så långt söderut man kan komma i detta land och jag kommer se Svarta Havets Pärla - Batumi.

Ha ha, igår hände en neslig grej. En ädre tysk kollega sade tydligen under dagen att tjejjer kan då verkligen inte köra bil, hmmmm. Sen skulle samma person  tanka och vi blev alla på introduktionsdagen tillsagda att aldrig tanka bilarna med något annat än den dyrare dieseln  - så det gjorde han. Efter 200 meter stannade den gigantiska armerade gigant toyotan med en suck... Två av de tyska bilarna går på bensin - det här var en av dem... Till råga på allt öppnade de en dörr samtidigt som två killar på en moped tog en genväg och skrapade upp bildörren... oj oj. 

Ja, annars så pluggar jag ryska, börjar kunna läsa utan att förstå iallafall.
Igår jobabde jag faktiskt större delen av dagen och var med och skrev min första specialrapport och det var ju kul. Men vi skriver ju om områden vi inte får komma in i, så det är ju omöjligt att verifiera det som folk och andra aktörer säger, vilket gör det mycket frustrerande då man ju vill SE själv vad som pågår.

Idag är det runt tjugo grader ute och i solen ännu varmare - härligt. Inomhus är fortfarande vinter dock... Igår när jag öppnade skåpsdörren till sopnedkasten hoppade en förskräckt och minimal mus ut! Naturligtvis skrek jag... Sen satt jag på trappan och pluggade ryska och observerade en gigantisk och välmående råtta vandra omkring nedanför trappen. Fräscht. När vi ändå är inne på djur kan jag berätta att vi har ca sju höns på gården som också är extremt stora och ser alldeles förträffligt välmående ut. Sen finns det en katt som heter Matso och är askgrå och otroligt söt. På gatan släntrar grisar omrking och bökar, ofta i par och de ser också stora och välmående ut. Kossor finns det också men de ser förskräckligt skraltiga och slitna ut, de har liksom dragit nitlotten verkar det som.

Till min egen förvåning kom jag ut på joggingtur igårkväll även om min löparkompis bangade ur och jag inte kunde springa själv eftersom det började skymma. En slovensk polis hängde på efter att först förklarat att han vet hur tjejer springer, "de" pratar hela tiden och påpekade att jag inte kunde förvänta mig något samtal under vår springtur då han föredrar att vara tyst. Gissa vem som babbalde oabrutet under hela turen... Jag fick flåsa tillbaka lite svar emellanåt...

Varje dag klockan 8.30 är det morgonmöte, vilket betyder att Manfred ståller sig i sin blåa basker och går igenom de nyheter som skrivits ner på white boarden/vita tavlan. Alla står (70 pers)och lyssnar i kontorets stora hall, trappa och övervånging, det är envägskommunikation och det finns ofta inget speciellt att rapportera om och när det finns det tar Manfred jättelång tid på sig att förklara alla vinklar och vrår om saken...  ibland har biträdande chefen något att tillägga, som idag och tar några extra minuter att informera oss om tex att vi inte får räkna resedagar som arbetstid...

Vi kallar biträdande chefen för stäppvargen, då han knappt öppnar eller rör munnen när han pratar samt har en så djup röst med en karaktäristisk brytning som gör att han måste ha det smeknamnet.

Efter detta morgonmäöte brukar det var en halvtimmes paus medan team ledarna har morgonmöte och sen har vi team möte. Men idag hade vi ingen team möte utan vi gick hem igen och fär att sitta och läsa in material. Ja, vi har ju inga bilar, så vi kan inte åka ut på fält än...

Så vi bjöd över en tjej som varit här redan ifyra månader på kaffe och fick reda på att det här är värsta softa missionen... lite intervjuer, lite fält besök men ingen övertid och ingen jäkt - vi är ju för många... Hmmm. Så jag har idag bestämt mig för att jag ska ta tag i min andra kandidat och få klart den medans jag är här. Sen kommer jag kunna ägna ganska mycket tid till att lära mig ryskan. Och motionera.

Jag tycker allmänt det verkar som de flesta är överkvalifiserade som monitorer och att de arbetsuppgifter ochj program som planerats är alldeles för simpelt... Undrar hur jag kommer stå ut här... Det ser iallfall ut som jag kommer ha mitt ansvarsområde i södra delen, så det kommer bli mycket sol och bad - det gillar vi!

Jag hade ju tänkt mig att jag skulle börja träna intensivt här och samtidigt gå ner i vikt, bli lite i bättre form. Men nu har det regnat konstant i över ett dygn så vi sköt upp joggingturen igår... Hoppas vi kan komma ut ikväll en sväng... För maten här är supermastig OCH god, så det krävs att jag rör på mig himla mycket för att förbränna all ost och frityr.